KOL-patienter får inte den vård de behöver

När ambulanspersonalen hörde av sig till vårdcentralen i Henån hade de en ovanlig fråga: vart har akutpatienterna med KOL tagit vägen? De brukade köra in en KOL-patient om dagen med akuta besvär, nu var det knappt en i veckan. Vad hade hänt?

KOL är en kronisk sjukdom i lungorna som gör den sjuka gradvis sämre under många år. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken Sverige och fler dör i KOL än i både bröstcancer och prostatacancer. En uppskattning är att mellan 500 000 och 700 000 svenskar har KOL, men bara 100 000 vet om det.

En KOL-diagnos behöver inte betyda att livet är över. Med rätt behandling och rätt kunskap kan man leva ett gott, aktivt och rikt liv med sjukdomen under många år. Bra vård på vårdcentralen kan då vara skillnaden mellan ett passivt isolerat liv och ett liv där den sjuka kan träffa vänner, gå ut med hunden eller leka med barnbarnen. Tyvärr upplever inte alla KOL-sjuka att de får den vård de skulle behöva.

Många patienter i primärvården känner en stor osäkerhet kring sin behandling. I en undersökning bland Riksförbundets HjärtLungs medlemmar uppger fyra av tio att de inte vet om den behandling de får är den bästa just för dem. Lika många, fyra av tio, anser att det inte finns något bra system som fångar upp dem som är i riskzonen för att utveckla KOL. De tycker dessutom att vården är dålig på att ta kontakt för att följa upp hur behandlingen fungerar.

Det får stora konsekvenser när primärvården inte fungerar. Rätt åtgärder kan lindra symptomen i tid, men bristande vård riskerar att göra att den som är sjuk utvecklar försämringsperioder med andnöd och förstärkta symptom. Det är tillstånd som är förknippade med ökad dödlighet och inte sällan slutar med ambulanstransport till akuten och inläggning på sjukhus.

Vad har man då gjort i Henån som har fått ambulanstransporterna av KOL-sjuka akutpatienter att minska? På vårdcentralen i Henån har de satsat på att bygga upp patienternas kunskap och förmåga till egenvård. Patienterna får gå utbildningar som Aktiv med KOL där de bland annat lär sig vikten av att vara aktiv och hur de bäst tar hand om sin sjukdom. Man har även börjat arbeta i team som innehåller flera olika yrkeskategorier. Resultatet har blivit att patienterna kan ta större ansvar för sin egen vård utifrån sina egna behov och därmed minska trycket på akut- och sjukhusvården.

Den vård som vårdcentralen i Henån har infört är till stora delar det som Riksförbundet HjärtLung brukar kalla för personcentrerad vård. Det är en vård där patientens kunskap tas till vara i ett samarbete med vården, där patienten är expert på sin situation medan hälso- och sjukvården är experter på medicin, rehabilitering och vård.

Vår bestämda uppfattning är att vägen mot en mer kostnadseffektiv, inkluderande och trygg vård går genom den typ av vård som vårdcentralen i Henån är ett exempel på – personcentrerad vård.

Personcentrerad vård kan beskrivas i tre punkter:

￭ Patientberättelse – utgå från personens egen berättelse där drivkrafter och förmågor fångas upp.
￭ Partnerskap – patienten är expert på sin situation medan hälso- och sjukvården är experter på medicin, rehabilitering och vård.
￭ Personlig hälsoplan – patientens mål och berättelse finns i ett levande dokument.

Till alla politiker och beslutsfattare i vården: Låt KOL-dagen den 21 november bli startskottet för en effektivare vård – en mer personcentrerad vård.

Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung