Journaler på nätet stärker patienternas makt i vården

Sjukvården ska stå på patientens sida. Det är ingen revolutionerande tanke. Ändå har en sådan enkel fråga som patienternas rätt att få tillgång till sin journal på nätet blivit något av ett ställningskrig med högljudda delar av läkarförbundet på barrikaderna. Man kan fråga sig varför. Uppsala läns landsting har inom ramen av ett EU projekt gått före och visat på både nytta och ökad delaktighet när patienter får tillgång till journalen via nätet. Därför är det glädjande att politikerna i Region Skåne ställer sig på patientens sida genom att införa journal på nätet (eJournal) redan i mitten av mars. Men när ska resten av Sverige följa efter?

Patienterna har redan i dag en lagstadgad rätt att läsa sina journaler. Att begära ut dem på papper är både krångligt och tidskrävande, särskilt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Att få tillgång till journalerna elektronisk nu när de tekniska möjligheterna finns borde därför vara en självklarhet. Vi vet att många läkare är positivt inställda. Vi vet dessutom att patientmaktsutredningen, Vårdförbundet, myndigheter och patientorganisationer anser att Uppsalamodellen är viktig för att skapa en bättre vård för patienterna i hela Sverige.

Ändå förs Uppsala gång på gång fram som ett dåligt exempel i debatten. Detta trots att landstinget tydligt har visat, nu senast i sin rapport om införande av e-hälsotjänster, att det inte finns någon grund för påståendet att patienter vållats medicinsk skada på grund av att journaler finns tillgängliga på nätet. Tvärtom, rapporten visar att patienternas upplevelse är positiv. Den oro och det merarbete det från läkarhåll flaggades för har också visat sig ogrundad. Patienterna feltolkar sällan sina journaler och den befarade anstormningen av bekymrade telefonsamtal har uteblivit.

Vad är man så rädd för? I patientdatalagen står redan att journaler ska skrivas så att även patienten förstår den, så det kan knappast vara detta som är problemet. Forskning från exempelvis Uppsala och USA visar tydligt att ökad information förbättrar patientens möjlighet att vara delaktig i besluten om sin egen vård och dessutom leder till en mer positiv vårdupplevelse och ett bättre vårdresultat.

Det, om något, borde ju ligga inte bara politiker och patientorganisationer, utan även hela läkarkåren varmt om hjärtat.

Reumatikerförbundet arbetar sedan flera år nära professionen med det svenska reumatologiregistret. Här finns redan i dag möjlighet för patienter att delta elektroniskt, både med PER (patientens egen registrering) av sin upplevda hälsa och registrering av PEP (patientens egen provtagning). Detta uppfattas som positivt och viktigt på många sätt. Patienten får mer delaktighet och insikt i sin sjukdom och sin behandling. Läkaren får mer information om hur patienten upplever sin situation.

Många av våra förbunds medlemmar äter potenta mediciner. De uppskattar att kunna sköta sin egen provtagning och att följa upp sina värden i nära samarbete med sin behandlande läkare. Detta ömsesidiga informationsutbyte är positivt för vården och positivt för patienten. Det förbättras ytterligare i och med Uppsalamodellen, där man även snabbt kan gå in på nätet och boka en ny läkartid om bekymmer skulle uppstå. Precis som tillgång till sin journal elektroniskt är reumatologiregistret en möjlighet för den som vill delta, men utnyttjande av tjänsten är inte en skyldighet för någon.

Tillgång till journal på nätet är en självklar patienträttighet. Det stärker patientmakten och förbättrar säkerheten och kvaliteten i vården.

Det finns ett politiskt beslutad handlingsplan som anger att alla patienter i Sverige ska få tillgång till delar av sin journal under innevarande år. Vi menar att införandet sker för långsamt och att detta mål ej kommer att nås. Det är dags för övriga Sverige att följa Region Skåne och Uppsala och sätta patienternas bästa i centrum. Det är dags att sluta låta rädsla och desinformation råda.

Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet

Per Kölhed, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP