Inga fler vårdgarantier för att förbättra vården tack!

Den viktigaste sjukvårdsfrågan i årets valrörelse blir sannolikt tillgängligheten och kortare vårdköer. Socialstyrelsen kom nyligen med en rapport där myndigheten kunde visa att väntetiderna i vården fortsätter att öka över hela landet och med stora regionala skillnader. Flera partier har också aviserat åtgärder för att kapa vårdköerna genom att skärpa den så kallade vårdgarantin.

Självklart bör åtgärder vidtas för att minska väntetiderna inom hälso- och sjukvården. Enligt Svenska Läkaresällskapet (SLS) är dock skärpta vårdgarantier fel väg att gå. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov. Även om det självklart inte är önskvärt att någon ska behöva vänta i timmar med sitt onda inflammerade öra på en akutmottagning, är det inte en rationell lösning att skapa garantier för att alla tillstånd oavsett svårighetsgrad ska få hjälp inom viss tid.

Vård utifrån behov innebär att stora och akuta behov ska gå före enklare och mindre akuta behov. Den som drabbas av exempelvis stroke eller hjärtinfarkt måste få avancerad hjälp omedelbart. Ingen allvarligt sjuk patient ska behöva dö eller riskera skada i väntan på behandling eller planerad operation. Eftersom sjukvårdens resurser är begränsade betyder det att den som inte är sjuk på ett sätt som behöver tas omhand omgående kan behöva få vänta.

Det kan tyckas förlegat att vi som representanter för hälso- och sjukvården försvarar rätten till vård efter behov. Men det fortsatt stora förtroende som allmänheten har för vården talar för att många accepterar en sådan ordning – man litar på att systemet fungerar så att snabba och avancerade insatser tillhandahålls om man själv drabbas av svår sjukdom eller skada.

SLS anser att det är avgörande att principen om vård efter behov vidmakthålls i dessa tider, inte minst mot bakgrund av befolkningsutvecklingen med allt fler multisjuka äldre. Annars riskerar önskemålen från de som är tämligen friska men oroliga för att bli sjuka, och som kan manifestera sig i fler och skärpta tillgänglighetsgarantier, att tränga undan vårdbehoven hos patienter med flera och svåra sjukdomar.

Ska något garanteras eller skärpas inom hälso- och sjukvården är det således vård efter behov. Med utgångspunkt i denna princip ska självklart vården bedrivas med så hög tillgänglighet och kostnadseffektivitet som möjligt. Vi tror att det på dessa områden finns stora förbättringar att hämta genom att se över vårdens organisering. Att bygga ut vården nära befolkningen med allmänmedicin som bas är en av flera lösningar som SLS förespråkar. Den nära vården ska erbjuda fast läkarkontakt till patienter med långvariga sjukdomstillstånd och behov av kontinuitet och samordning samt utveckla andra effektiva lösningar för de med tillfälliga och enklare akuta vårdbehov. Samtidigt måste den nära vården självklart tillföras resurser och kompetensstöd för att klara detta uppdrag.

Digitala lösningar som på ett bra sätt integreras i verksamheten kan ytterligare öka tillgängligheten och effektivisera vården utifrån patienternas behov, exempelvis genom att möjliggöra vård i hemmet för vissa patientgrupper.

Ett annat åtgärdsområde är floran av olika ekonomiska styrsystem som idag belastar vården genom omfattande krav på registreringar av produktion och prestation, och tenderar att styra mot mål som ligger utanför det övergripande målet om bästa möjliga hälsa för hela befolkningen. En mer professionsbaserad styrning där läkarprofessionen avlastas den administrativa bördan skulle stärka både en vård efter behov och tillgängligheten.

Men inga fler vårdgarantier, tack!

Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet

Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik