Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Hyrläkare måste ses som tillgång för landstingen

Landstingen har som mål att halvera kostnaden för bemanningstjänster redan nästa år. Men landstingen klarar sig inte utan hyrläkare och den aktuella debatten ger en felaktig bild av kostnaderna för inhyrd personal.

Publicerad: 16 april 2013, 06:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vårdbemanning

Enligt Läkarförbundets prognos kommer det att saknas 4 000 läkare 2015. Och för närvarande saknas det 1 400 specialistläkare inom primärvården. Det behövs läkare inom psykiatri, radiologi, internmedicin, geriatrik och allmänmedicin bland annat på grund av stora pensionsavgångar.

Vårdbehovet ökar successivt med en ständig utveckling inom medicinen, där vi idag kan göra så mycket mera än tidigare. På 70-talet erbjöds en patient, som drabbades av hjärtinfarkt vila i sängen. Idag har man möjlighet till ballongsprängning och andra behandlingsmetoder. Vården har utvecklats rent tekniskt men försämrats personalmässigt, även om det bara fanns 7 000 läkare i Sverige på 1960-talet mot dagens 35 000.

Underbemanning leder till att ordinarie läkare väljer att gå ned i arbetstid på grund av den höga arbetsbördan eller helt enkelt slutar för att inte bränna ut sig. Det gör att vårdenheter lätt hamnar i en ond cirkel. Här kan hyrläkare avlasta. Dessa tar dessutom hand om fler patienter eftersom de inte behöver gå på diverse administrativa möten till skillnad från de ordinarie läkarna.

Tidigare var det lättare att bemanna med läkare när behoven uppstod. Man erbjöd landstinget bra läkare med rätt kompetens och med detta som grund skrevs ett direktavtal.

I dag är det mycket besvärligare. Det är stora avtal och upphandlingar, där man går enbart på pris och inte på kvalitet, vilket gör att det blir svårare att attrahera läkare till uppdragen. Dessutom görs ofta korta avrop, vilket försvårar kontinuiteten. Det bästa är årslånga uppdrag, som kan delas på några få läkare. Hyrläkare från Proffice bemannar i dag ett antal enheter på långa uppdrag, där dessa läkare står för en bättre kontinuitet än enheternas ordinarie läkare.

Det är mycket som visar att Landstinget inte klarar sig utan hyrläkare och att den aktuella debatten ger en felaktig bild av landstingets kostnader. Faktum är att landstingens årliga kostnad, som i dag är 2,3 miljarder kronor, endast utgör 1 procent av den totala vårdbudgeten.

I dag går landstingen ut med målet att halvera kostnaden för bemanningstjänster redan nästa år. Detta är helt orimligt med den läkarbrist, som vi har i dag. Det skulle öka på läkarbristen med i runda tal 500 läkare. Dessutom är det inte någon större skillnad i kostnad för en hyrläkare jämfört med kostnaden för en ordinarie läkare om alla kringkostnader räknas in och om hänsyn tas till att hyrläkarna kan ta hand om fler patienter.

Faktum är att landstingen helt enkelt inte skulle klara sig utan hyrläkare. Vi sätter oss gärna ned med landstingen (SKL) i en positiv dialog om hur man på bästa sätt tillvaratar hyrläkarresursen.

Göran Holm, chefläkare Proffice Care

Christer Hammar, vd Proffice Care

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vårdbemanning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev