Hur träffar DN:s granskning av NKS fel?

1. Renstig anser att vi är okunniga om vårdens verkliga problem – bristande organisation, och uppger att vi skulle förlita oss till läkarkåren som enda källa.

Vi har i flera artiklar tagit upp just brister i organisationen och under vår research, som pågått sedan 2016, har vi inte bara kommit i kontakt med läkare utan även sjuksköterskor, undersköterskor, barnmorskor, kuratorer och administrativa tjänstemän på lägre och hög nivå, på sjukhus- och landstingsnivå.

De flesta ger samma bild: organisationen på Karolinska var långt ifrån perfekt tidigare, men den har försämrats avsevärt sedan klinikerna tagits bort och den tematiska organisationen infördes.

Vi bygger även vår granskning på skriftliga källor. I januari 2018 stod exempelvis 8700 patienter i kö till operation, en ökning med 54 procent jämfört med samma tidpunkt 2014, innan omorganisationen.

2. Boston Consulting Groups implementering av värdebaserad vård, borde "applåderas". Det gagnar "ökad effektivitet och skapar värde för patienten".

Hittills har ingen kunnat påvisa att vården blir effektivare eller bättre med modellen. Att evidens saknas har nyligen slagits fast i en rapport från Sahlgrenska universitetssjukhuset.

3. Att efterfråga evidens för nya organisationsmodeller är "bara trams", anser Renstig.

Inte bara Sahlgrenska utan även regeringen har tillsatt en utredning, som förutom evidensläget ska utreda om modellen är förenlig med lagen.

Många i vår granskning ifrågasätter varför man ska lägga stora ekonomiska och personella resurser på en ny modell som man inte vet fungerar. En studie från USA visar att när styrmetoder införts enligt värdebaserad vård, har varken effektiviteten eller kvaliteten på vården ökat. Däremot har relativt fattiga och sjuka fått mindre vård, medan relativt rika och friska har fått mer.

4. "BCG har bäst kunskap om hur man organiserar vården"

Många i vår granskning uppger att det varit svårt för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att påverka omorganisationen och att konsulternas okunskap om vårdens speciella förutsättningar varit problematiskt. Sjukhuset har i egna riskanalyser varnat för att sjukhuset blivit för konsultberoende.

5. "Det är möjligt att BCG saltat sina räkningar och att underlag saknas", skriver Renstig.

Att salta räkningar är brottsligt, och den interna revisionen som tillsattes av Karolinska efter DN:s avslöjanden bekräftade och kritiserade avsaknaden av fakturaunderlag. Detta ska nu utredas vidare. Produktionsdirektören har avgått med omedelbar verkan. Andra tycks ta mindre lätt på DN:s avslöjanden, än vad Renstig gör.

6. Karolinska tackade nej till hjälp med canceroperationer  från Danderyd, där Renstig ifrågasätter om behandling var möjlig.

Sjukhuset har konstaterat att 20 patienter opererades för sent. Man tackade nej till hjälp från Danderyd – som kunde operera denna patientgrupp – och förnekade även problem till landstinget. Nu pågår en extern utredning och en förundersökning om grovt vållande till annans död.

7. "DN jämför äpplen och päron i beskrivningen av kostnaden för Nya Karolinska".

DN har redovisat att bygget maximalt skulle få kosta, 14,1 miljarder kronor, och att kostnaden redan är över 22 miljarder kronor. Utöver det finns, som DN beskrivit, tilläggsavtal, IT-kostnader med mera, som ger en kostnad på totalt 61 miljarder till år 2040, inklusive drift. SvD har visat att NKS kostat tio gånger mer än motsvarande nya tyska sjukhus.

8. "Absolut ingen" har fått försvara sig under DN:s granskning.

Vi har nekats intervju med BCG. Skriftliga svar har publicerats. Ansvariga från sjukhusledning och landstinget har löpande fått svara.

Renstig tar upp att fel finns även vid andra sjukhus. Det är för oss självklart att sjukhuset som är Sveriges dyraste och största, sett till omsättningen, ska granskas. Vi motsätter oss inte att andra verksamheter granskas – tvärtom.

Mot bakgrund av ovanstående har vi svårt att förstå hur vår granskning träffar fel.

Lisa Röstlund, reporter DN

Anna Gustafsson, reporter DN