Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Hög tid råda bot på vår tids epidemier

Cancer och hjärtkärlsjukdomar utgör 70 procent av alla dödsorsaker i västvärlden. Men trots att vi har både kunskap och teknologi för att upptäcka och förebygga dessa sjukdomar domineras vården fortfarande av synsättet att sjukdomar behandlas först när patienten visar symptom. Sverige har inte råd att fortsätta med detta synsätt. Det är nödvändigt med ett paradigmskifte. Regeringen bör ta fram en handlingsplan för att driva utvecklingen mot en preventiv sjukvård.

Publicerad: 5 juni 2015, 09:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Cancer

Cancer och hjärtkärlsjukdomar är vår tids största epidemi. Genom avancerad preventiv screening kan vi upptäcka och förebygga en väsentlig andel av dessa dödsbringande sjukdomar, ändå är det dominerande synsättet inom vården fortfarande att sjukdomar behandlas symptomatiskt.

Vi har i dag tillgång till analysmetoder och instrument som tillåter oss att förstå, utvärdera och förebygga allvarliga sjukdomar innan de bryter ut. Genom att kombinera genetiska faktorer och annan medicinsk diagnostik med livsstilsfaktorer kan vi genomföra avancerade analyser som ger oss läkare möjlighet att hjälpa patienter att förebygga vår tids vanligaste dödsorsaker genom individanpassade preventiva åtgärder och skräddarsydda medicinska behandlingar.

Tack vare bioteknologins snabba utveckling finns det nu möjligheter att kartlägga om en individ har ökad genetisk risk för livshotande sjukdomar som olika former av cancer, diabetes, och hjärtkärlsjukdomar. Vi har idag tillgång till avancerad teknologi som varit utom räckhåll tidigare. Som exempel kan nämnas att den första kartläggningen av en människas gener tog över tio år och kostade 2,7 miljarder dollar, medan vi nu kan få fram samma data på ett par timmar för en kostnad på några tusen dollar.

Artificiell intelligens möjliggör att vi genom superdatorn ”Watson” kan diagnostisera lungcancer med 90 procents träffsäkerhet, jämfört med 50 procents träffsäkerhet bland specialistläkare.

Men trots detta kvarstår det stora gapet mellan de enorma möjligheter som finns och det som faktiskt görs för att förhindra sjukdomar. Introduktion och integrering av nya teknologier som genetiska analyser och annan diagnostik kommer om några år inte längre att vara en lyxfråga för sjukvården utan snarare en absolut nödvändighet för att vi ska kunna råda bot på vår tids största epidemier.

Enligt 2014 års Cancerfondsrapport beräknas antalet cancerpatienter år 2030 vara cirka 70 procent fler än idag. Endast under 2014 stod Sverige inför en total kostnad (inräknat direkta och indirekta kostnader) på närmare 41 miljarder kronor till följd av hjärtkärlsjukdomar, vilket motsvarar 1 procent av landets BNP.

Varje år drabbas cirka 55 000 svenskar av cancer och ser vi till ett större perspektiv och Europa är totalkostnaden för cancer över 1100 miljarder kronor. Vi måste ställa oss frågan hur länge vi har råd att stå handlingsförlamade innan vi adopterar ny medicinsk vetenskap och tekniker som förhindrar att människor lider och dör i onödan?

För 80 år sedan ökade medellivslängden drastiskt, när infektioner, som var dåtidens stora dödsorsak, kunde behandlas med antibiotika och några decennier senare förhindras genom vaccinationer.

I dag har vi möjligheten att skapa ett nytt revolutionerande genombrott inom sjukvården. Överlevnadsgraden vid tidig jämfört med sen upptäckt av cancer kan skilja med mer än 80 procentenheter. Visserligen genomförs en del preventiva screeningar exempelvis mammografi för bröstcancer och cellprov för livmoderhalscancer som samräknat räddar cirka 600 liv per år. Dessutom har vi infört vaccinationer för det sistnämnda. Men dessa åtgärder är inte på långa vägar tillräckliga.

Vi föreslår att Sveriges regering tar fram en handlingsplan för hur resurser kan kanaliseras till aktiviteter som driver utvecklingen mot en preventiv sjukvård som sparar lidande och sänker kostnader. Vi har en moralisk plikt att adoptera de nya möjligheterna för att få till ett paradigmskifte inom sjukvården i Sverige och resten av världen. Vi måste införa ett modernt tänk för en modernare sjukvård. I dag är det inte åldern som tar våra liv, det är sjukdomarna.

Mouna Esmaeilzadeh, Leg läkare, fil dr neurovetenskap, grundare av Scilife Clinic

Ulf Lillkrona, Leg läkare, docent, grundare av Executive Health

Alf Lindberg, Leg läkare, professor i klinisk bakteriologi, f.d. medlem i Nobelkommittén

Carl A.K. Borrebaeck, Professor i immunteknologi, vice rektor Lunds Universitet

Björn O. Nilsson, Professor i biokemi, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Cancer

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev