Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Hjälp kommunerna att minska hälsoklyftorna

Alla barn ska ha samma chans till ett långt och aktivt liv, oavsett var i Sverige de växer upp. Men idag växer istället hälsoklyftan och hälsan hos den yngre generationen visar oroväckande tendenser. Det är dags att regeringen agerar och inför incitament till landsting och kommuner att satsa på förebyggande arbete för att för att förbättra folkhälsan.

Publicerad: 17 januari 2017, 11:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är inte rimligt att kommuner med stora utmaningar ensamma ska bära kostnaden för förebyggande insatser, när vinsten av minskade vårdkostnader till stor del tillfaller landsting och stat, skriver debattörerna.


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaOhälsa

Brist på fysisk aktivitet under barndomen ökar risken att drabbas av depression och hänger samman med svårigheter att klara av skola och arbete. Vi ser nu en oroväckande utveckling av hälsan hos den yngre generationen. Fler 35-åringar drabbas idag av stroke än för bara tio år sedan. Stillasittandet ökar bland barn, vilket för med sig en ökad risk att drabbas av välfärdssjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Hälsoklyftan mellan olika kommuner och olika socioekonomiska grupper växer, inte minst här i Stockholms län.

Trots att hela samhället har mycket att vinna på förebyggande insatser är det ofta det första som prioriteras ned när budgeten är tight. Stockholms läns landsting beslutade nyligen om nedläggning av de tre hälsomottagningarna i Haninge, Södertälje och Kista. Hälsomottagningarna var placerade i socioekonomiskt utsatta områden och verksamheten inriktad på livsstilsrelaterad (o)hälsa och förebyggande insatser. Mottagningarna hade bara funnits ett par år och knappt hunnit komma igång med sin verksamhet. När SLL nu skär ned faller ansvaret tungt på kommunernas axlar.

Det är inte rimligt att kommuner med stora utmaningar ensamma ska bära kostnaden för förebyggande insatser, när vinsten av minskade vårdkostnader och ökad sysselsättning till stor del tillfaller landsting och stat. Därför behövs en tydlig incitamentsstruktur där kommuner som satsar på förebyggande arbete uppmuntras av staten. För att nå det nationella målet om förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, behöver regeringen se över hur en incitamentsstruktur skulle kunna verka uppmuntrande för landsting och kommuner att arbeta aktivt med hälsofrämjande arbete - likt systemet med byggbonus.

Ett folkhälsoperspektiv måste finnas med inom många av kommunens ansvarsområden; i skolan, stadsplaneringen och i särskilt riktade folkhälsoinsatser om vi ska kunna bryta den negativa trenden. I Haninge kommun har det under en lång tid satsats på förebyggande arbete för att främja folkhälsan, bland annat genom hållbar stadsplanering som lägger grunden för mer rörelse i vardagen. Under 2017 satsar kommunen till exempel på säkra skolvägar för att fler barn och unga ska kunna cykla säkert till och från skolan, Haninge ska utvecklas som cykelkommun.

I Haninge görs också riktade folkhälsoinsatser för att minska uppkomsten av fysisk- och psykisk ohälsa, inte minst genom ett samarbete med insamlingsstiftelsen En Frisk Generation. Verksamhetens syfte är att erbjuda barnfamiljer ett aktivt och hälsosamt liv samt möjlighet att komma i kontakt med det lokala föreningslivet. Parallellt med den ordinarie verksamheten pågår en vetenskaplig utvärdering av arbetet i samarbete med Karolinska Institutet och professor Mai-Lis Hellénius. Det är centralt att kunna styrka hälsovinsterna av förebyggande insatser utifrån aktuell forskning för mer långsiktiga investeringar i folkhälsa, från samtliga politiska nivåer. En Frisk Generation är ett utmärkt exempel på hur kommunen, akademin, civilsamhället, näringsliv och skolan kan arbeta tillsammans.

För att nå det nationella folkhälsomålet behöver landstinget hoppa på tåget och fler kommuner följa i Haninges fotspår och satsa på förebyggande insatser i områden där resurser många gånger kan vara begränsade. Om vi menar allvar med att alla i Sverige ska ha samma möjligheter till god hälsa kan vi inte tillåta att hälsoklyftorna växer.

Regeringen måste visa tydligt ledarskap och införa en incitamentsstruktur som visar att det lönar sig för kommunerna att satsa på förebyggande insatser som främjar folkhälsan.

Annica Hjerling, (MP), kommunalråd med ansvar för hållbarhetsfrågor, Haninge kommun

Janna Hellerup Ulvselius, ordförande En Frisk Generation

Anja Nordenfelt, verksamhetschef En Frisk Generation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FolkhälsaOhälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News