Sjukvård
”Gör patienten till expert i en nära vård”
Ökad ojämlikhet i hälsa och en splittrad vård för växande grupper innebär stora utmaningar. Ett paradigmskifte krävs mot en personcentrerad nära vård som tar helhetsansvar för befolkningens hälsa och livskvalitet. Den nära vården måste bli vårdens verkliga huvudaktör, med ansvar för det hälsofrämjande arbetet och för en sammanhållen vård.
Publicerad: 14 augusti 2017, 03:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Den nära vården ska vara befolkningens normala kontakt med vården, dygnets alla timmar.”
Vi behöver utveckla vården för de allt mer komplexa hälsoutmaningar som finns: en ökande psykisk ohälsa, en åldrande befolkning och patienter med multisjuklighet och ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper. I dag står personer med långvarig sjukdom för 80 till 85 procent av sjukvårdskostnaderna. De med multisjuklighet står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla besök på akutmottagningar, trots att de endast utgör 3 till 5 procent av befolkningen.
Här fungerar inte längre en insatsuppdelad vård, utan nu behövs helhetssyn. Så hur löser vi detta på systemnivå? En del sneglar på den norska fastläkarreformen, vi tycker dock att den är otillräcklig för att möta utmaningarna som svensk vård står inför. Den pågående regeringsutredningen om primärvården är ett viktigt steg och vi hoppas att det finns tillräcklig kraft i samhället för att göra den omställning som nu behövs. Vi vill se en personcentrerad nära vård med:
• Den nära vården som huvudaktör. Den nära vården ska vara befolkningens normala kontakt med vården, dygnets alla timmar. Sjukhusets akutmottagning bör vara för de svåraste medicinska tillstånden och avancerad diagnostik.
• Ökat fokus på befolkningsinriktat hälsoarbete och egenvård. Med ett personcentrerat och befolkningsinriktat hälsoarbete kan den nära vården påverka grundorsakerna till ohälsa och skapa förutsättningar att uppnå jämlik hälsa. Den nära vården måste också få ett uttalat ansvar för stödet till egenvård.
• Särskilt samordnad vård för personer med komplexa behov. Här behövs en särskilt samordnad vård och omsorg, gemensamt utförd av landsting/region och kommun. En personcentrerad vård i samarbete mellan exempelvis hemsjukvård, specialistsjukvård och social omsorg.
• En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa. Oavsett vilken kontakt barn eller föräldrar tar skall man få ett samordnat stöd där den nära vården ska fungera som den enda vägen in - till en integrerad palett av specialistkompetenser.
För att uppnå denna stora omställning av vården behöver vi tänka om. Här är Vårdförbundets förslag:
• Inför ett statligt finansieringsstöd under en 5-årsperiod, för att stimulera resursöverföring från sjukhus till nära vård
• Lagreglera ansvaret för kommun och landsting/region att gemensamt utföra samordnad vård och omsorg för personer med komplexa behov
• Bygg vidare på det främjande och förebyggande arbete som görs inom exempelvis mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård och distriktshälsovård
• Involvera patientföreträdare och olika personalkategorier under omställningen – se patienten som en aktiv partner och arbeta interprofessionellt
• Stimulera innovationer som ökar patientens möjlighet att styra sin egen vård
Långsiktigt är det en ekonomisk vinst och en förutsättning för ett hållbart samhälle att göra denna förändring. Det kommer att leda till en friskare vardag, både för patienterna och för våra medlemmar som vårdar dem.
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.