Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Ge rätt stöd till traumatiserade flyktingar

Både för individ och samhälle är det viktigt att flyktingar med traumatiska erfarenheter av tortyr, krig och flykt som är i behov av vård får det. Samhällssystemen måste stärka deras förutsättningar till god hälsa och integration. I vårt arbete konstaterar vi motsatsen – att system som är tänkta att stötta ibland skadar.

Publicerad: 28 september 2016, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Många svårt traumatiserade personer står utan stöd, vilket drabbar möjligheten till integration i landet.


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsaPsykiatriSocialtjänstenArbetsförmedlingenFlyktingmottagandeBostadsbristen

I mars 2015 startade projektet Landa hos oss på Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Vi är en psykiatrisk specialistmottagning och våra patienter har våldsamma, ständigt återkommande minnen av det värsta de utsatts för, bilderna bryter deras koncentration och försämrar deras minne – majoriteten diagnosticeras med posttraumatisk stress, PTSD.

Landa är ett tvåårigt psykosocialt pilotprojekt finansierat av Stockholms stad som syftar till att göra det möjligt för nyanlända att tillgodogöra sig traumabehandling trots en ansträngd livssituation.

Fram till sista juni 2016 hade 34 patienter, deras 136 anhöriga och 370 professionella kontakter medverkat. Ett av patienternas största problem syns redan i de siffrorna; mängden kontaktpersoner är uppseendeväckande. Patienterna har ständigt nya handläggare, parallella professionella kontakter inom samma myndighet eller bollas mellan myndigheter. För våra patienter leder det till oro och missförstånd.

Trots antalet inblandade tjänstemän är bristande kommunikation med myndigheter patienternas vanligaste problem. Ångesten över att inte förstå bidrar till ohälsa. Det stora antalet kontakter gör arbetet komplicerat även för tjänstemännen och skapar ofta en frustrerande arbetssituation.

Det behöver sägas ofta att PTSD medför koncentrations- och minnesproblem. Myndighetsinformation måste anpassas till patienternas svårigheter, vilket sällan görs. Detta syns tydligast i bostadsfrågan. Alla patienter som ingått i Landaprojektet saknar stabil bostad, främst orsakad av generell bostadsbrist men oroväckande nog också på grund av kommunikationsproblem. Vanligtvis uppstår problemet tidigt när patienterna noteras ha tackat nej till Migrationsverkets eller Arbetsförmedlingens anvisning av boende.

Majoriteten av patienterna i Landaprojektet berättar att de inte uppfattat att de har fått ett erbjudande och de som medvetet tackat nej har inte förstått konsekvenserna. Det kan tyckas underligt för den tjänsteman som informerat noga, men informationen måste alltså anpassas för nyanlända traumatiserade personer.

Ett tiotal barnfamiljer i projektet har fått avslag på ansökan om akut boende eller avhysts från tillfälligt boende utan att ha alternativ. Positiva beslut har ofta enbart varit veckovisa. Detta stämmer illa med Stockholm stads program mot hemlöshet – att akut hemlöshet i mer än en månad ska mötas med beslut om bostad i minst sex månader och att barnfamiljer ska skyddas särskilt.

I projektet har det framkommit att patienternas bostadslöshet också kan hänföras till att det finns brister i lagstiftningen gällande vistelsebegreppet.

De flesta patienterna flyttar runt, eller saknar hyreskontrakt där de bor. Då ses de inte som tillhöriga i någon kommun eller stadsdel och står utan stöd. Det måste ske förtydliganden så att det blir klart vilken kommunal socialtjänst som är ansvarig.

Den arbetsmodell som tagits fram via Landa innebär ett aktivt individanpassat stöd för att skapa trygghet och egenmakt – att öka samordning och minska förvirring. Det främsta behovet har varit att informera myndigheter om patientens psykiska ohälsa och funktionsnedsättningen den medför så att patienten ska få rätt stöd.

Delrapporten visar att det behövs en samhällsfunktion med ansvar för att samordna alla de kontakter som en traumatiserad nyanländ själv inte förmår koppla samman.

Personligt ombud inom kommunen samt lots och socialkonsulent inom Arbetsförmedlingen har eller har haft funktionen tidigare, men det är tydligt att rollen måste vara professionell med kunskap om det offentliga systemet, socialjuridik och mer specifik kunskap om ansvariga samhällsfunktioner samt trauma.

Att stöd saknas och att kommunikation sker utan hänsyn till funktionsnedsättningar gör det svårt för många traumatiserade att ta del av vård och etableringsinsatser – att landa i Sverige.

Emma Envall Ryman, socionom, projektledare Landa, Röda Korsets Center för torterade flyktingar

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News