Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Ge inte ekonomerna skulden för sjukvårdens problem

En förenklad beskrivning av orsakerna bakom många problem i sjukvården pekar ut ekonomerna och deras styrmodell New Public Management som syndabock. Men om vi inte går till botten med villkoren för ledning och styrning i vården hamnar vi i nya återvändsgränder.

Publicerad: 9 oktober 2013, 09:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vårdkvalitet

Maciej Zarembas artikelserie i DN satte ord på ett professionellt missnöje i hälso- och sjukvården. När vi övergått till höst har också eftertanken vaknat: Vad är det missnöjet riktat mot och hur ska vi gå vidare? Fokuseringen på problem för personal och patienter i vårdens vardag sammanfaller med att både politiker och allmänhet ropar efter framtidens välfärdslösningar. Systemlösningar på makroplanet fasas sakta ut som den största stridsfrågan. Vad som ska komma istället är dock många famlande inför. Debatten kommer därför lägligt, men också olägligt eftersom vi rör oss på en för många okänd terräng.

Men det finns orienteringskunskap i den nya terrängen. Minst två saker av avgörande betydelse utelämnas när New Public Management (NPM) pekas ut som orsaken till problemen. Först det faktum att resurserna är begränsade och att en gemensamt finansierad vård också förutsätter någon form av resurshushållning, alltså ekonomi. För det andra måste vi förstå att många av styrsystemen inom vården, även ekonomiska, är utformade med medicinska protokoll som bas. Ekonomi och medicin är således integrerade i varandra.

När NPM framställs som synonym till styrning missar vi några av dess bärande idéer. Om ledarskap som en egen profession, nedbrytning av alltför stora och byråkratiska organisationer samt fokus på kundbegreppet. Grundfilosofin i NPM är således inte det stora problemet. De flesta håller nog med om att patientinflytande och lokalt självbestämmande är goda värden i vården. Problemet är de sätt man utformat styrmodellerna på.

Modellerna utformas ofta långt från verksamheterna, är trots det detaljerade och olika modeller med olika syften används parallellt. Något som knaprar på det lokala handlingsutrymmet och är frustrerande. Men att utveckla detaljerad styrning på distans är som att försöka leda ett barnkalas per sms. Det ger i bästa fall några effekter, men definitivt inte någon kvalificerad inblick i vilka dessa effekter är eller vad som pågår i övrigt.

NPM är alltså ett mer svårfångat fenomen än den bild som nu formas till en monolitisk sanning och fungerar varken som orsaken eller lösningen. All styrning som följt i dess spår är inte heller en konsekvens av ekonomers tänkande. Tvärtom har en lång rad forskare länge riktat kritik mot oönskade bieffekter och oreflekterad användning av enskilda styrverktyg. Modelltänkande måste alltid prövas mot verkliga konsekvenser i verkliga situationer, något som ofta inte gjorts. Vi måste träna oss i att vara lyhörda för olika krav och villkor på verksamheter som ger en god avvägning av den mångfald av värden vi måste uppnå i välfärdens olika delar. Det kräver avvägningar som helst ska göras på goda grunder. Det förutsätter ansvar både för helheten och respekt för kravet på att hushålla med våra resurser. Att polemisera mellan läkare och ekonomer är därför inte fruktbart. Professionellt omdöme måste få ta plats även som en ökad dialog mellan olika professioner.

Om Maciej Zaremba med sin uppmärksammade artikelserie i DN satt igång detta reflekterande samtal är det en välgärning. Om resultatet är att olika grupper på nytt gräver ner sig i sina skyttegravar försedda med skygglappar är det en otjänst, inte minst för patienterna.

Claes-Fredrik Helgeson, professor Linköpings universitet, ordförande Leading Health Care

Hans Winberg, ek lic, generalsekreterare Leading Health Care

Anna Krohwinkel, ek dr, forskningsledare Leading Health Care

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vårdkvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev