Fyra förslag för bättre tillgänglighet till läkemedel

Den största förändringen sedan omregleringen av apoteksmarknaden är att antalet apotek har blivit betydligt fler och öppettiderna längre. Andelen direktexpedierade recept är cirka 95 procent vilket motsvarar det som uppmättes före omregleringen. I denna siffra räknas även de kunder in som går till ett annat apotek om läkemedlet inte finns inne. Men eftersom de sista fem procenten som inte direktexpedieras motsvarar ungefär 2 miljoner kundbesök varje år så finns det anledning att inte nöja sig.

Om tillgängligheten ska öka ytterligare behöver några av de regler som påverkar apotekens verksamhet förändras. Sveriges Apoteksförening har fyra förslag som skulle öka tillgängligheten av läkemedel ytterligare.

För det första bör apotekens returrätt av oexpedierade receptbelagda läkemedel förbättras. Den kostnad som apoteken får bära om läkemedel inte säljs är idag mycket hög. Det hindrar apoteken från att ta in läkemedel som man inte med säkerhet vet kommer att efterfrågas och säljas. Särskilt känsligt är det för väldigt dyra läkemedel. Vissa riktlinjer för retur av läkemedel finns idag, men undantagen är många, och de är inte bindande för läkemedelsindustrin. Här behöver en förbättring ske för att fler kunder ska få tillgång till sina ovanligare läkemedel direkt.

För det andra finns stora behov av justeringar inom dagens utbytessystem av läkemedel. Idag sparar kunder och offentlig sektor stora belopp på att apoteken byter ut dyra läkemedel till billigare så kallad generika med samma substans. Men det är inte utrett vad den faktiska besparingen är när man även väger in risk för felanvändning av läkemedel, ökad administration och patientsäkerhetsrisker med de ständiga bytena. Allvarligast är dock att ständiga utbyten leder till att patienter ibland tar fel läkemedel då de inte känner igen läkemedlet från en gång till en annan. Ett förbättrat regelverk med längre utbytesperioder och slutförsäljningsperioder samt möjlighet för apoteken att byta mellan olika generika inom förmånssystemet skulle öka direktexpedieringen och dessutom minska risken för att patienter tar fel läkemedel.

För det tredje så innebär dagens betalningssystem att apoteken ligger ute med stora summor pengar varje månad för förmånsläkemedel innan de får betalt för dessa av det offentliga. Detta drabbar i synnerhet de privata fristående apoteken som inte har samma ekonomiska förutsättningar som de stora apotekskedjorna. En kortare betalningstid från det offentliga skulle minska den finansiella risken för apotek med att ta hem och expediera dyra läkemedel.

För det fjärde måste den så kallade 24-timmars regeln anpassas efter kunderna och inte läkemedelsdistributörerna. 24-timmarsregeln innebär att en kund ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Denna skyldighet att beställa in läkemedel ligger idag ensidigt på apoteken som inte kan påverka distributörernas beställnings- och leveranstider.

Dessa förslag skulle bidra till att öka tillgängligheten på läkemedel ytterligare. Men det kräver en politisk vilja och prioritering.

Jag ser med förhoppning på den utredning som inom en snar framtid ska presentera förslag för ökad kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden. Utredningen ska fokusera på att åstadkomma en ännu säkrare, effektivare och jämlikare läkemedelsförsörjning och en apoteksmarknad med bättre tillgänglighet och service.

Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening