Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Föråldrad teknik hindrar läkare att träffa patienter

En färsk rapport beskriver den svenska sjukvården som onödigt trög och ineffektiv. Samtidigt visar landstinget i Gävleborg hur ny teknik på ett konkret sätt kan ge läkarna mer tid över till patienterna, genom att frigöra tid som de annars tvingas lägga på att hantera ålderstigna administrativa system och tröga datorer.

Publicerad: 27 februari 2014, 11:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItEffektivisering

I en artikel i Svenska Dagbladet skrevs nyligen att Myndigheten för vårdanalys har överlämnat en rapport till socialminister Göran Hägglund (KD) där de påpekar att svenska läkares arbete måste effektiviseras avsevärt för att de ska kunna få tid att faktiskt vårda patienter. Enligt rapporten är det en gåta varför svenska läkare fortfarande tvingas lägga så mycket tid på administration och att situationen dessutom har förvärrats under senare tid. Situationen känns igen runt om i världen, men Sverige tycks vara särskilt sena med att inse att stora delar av lösningen finns i ny teknik. Så gåtan är snarare varför beslutsfattare inom svensk sjukvård, till skillnad från våra grannländer, ofta väljer att avvakta med teknikinvesteringar som ger effekt på både kort och lång sikt, för såväl läkare som för patienter.

I artikeln publiceras statistik från OECD som visar att Sverige är ett av de land med flest läkare per invånare samtidigt som den svenska befolkningen besöker sjukhus relativt sällan. Trots detta upplever svenska patienter att de får allt mindre läkartid för vård. En betydande orsak till denna ineffektivitet är de föråldrade IT-system som används inom delar av svensk sjukvård. Sjukvårdspersonal vittnar om att yngre läkare som anställs förundras över den gamla teknik som används och att modern teknik skulle kunna effektivisera stora delar av arbetet.

Ett exempel som är lätt att ta till sig är den nya teknik som finns för taligenkänning. Taligenkänning är en högteknologisk lösning som läser intalad information och omvandlar denna till skriftliga, tydligt strukturerade dokument. Denna lösning används redan i dag inom delar den svenska sjukvården. Ett exempel är landstinget i Gävleborg, där ansvariga och övrig personal berättar om de betydande tidsvinster som gjorts tack vare denna teknik. De räknar med att frigöra läkartid motsvarande 4-5 heltidstjänster som en följd av investeringen. Läkarna får då mer tid till att behandla patienter istället för att läsa igenom och godkänna röntgensvar.

Men varför är svensk sjukvård särskilt långsamma med att ta till sig de nya lösningarna när vinsterna är så uppenbara? En tänkbar anledning är ett alltför kortsiktigt ekonomitänk. Investeringarna innebär initialt nya kostnader och för landsting med en redan ansträngd budget kan det vara enkelt att avvisa nya investeringar. Det tankesättet skapar ett moment 22 som är förödande för såväl sjukvårdsanställda som vårdtagare.

Ansvariga på landstinget i Gävleborg, som även de har tuffa budgetramar, beräknar att man, utöver det ökade patientfokuset, under en femårsperiod kommer att spara miljonbelopp tack vare att man vågade satsa på taligenkänningslösningar. Detta tankesätt går även att finna utanför Sverige, inte minst i övriga Norden, där taligenkänning är mer utbrett och redan ser till att många läkare vårdar sjuka snarare än hanterar administration. När kommer fler aktörer inom svensk sjukvård våga tänka långsiktigt och därmed bryta trenden som i dag gör svensk sjukvård onödigt ineffektiv?

Helena Riutort, Nuance

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ItEffektivisering

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev