EU måste stoppa slarvet med antibiotika - nu

WHO varnar för att vi är på väg mot en situation där den antibiotika som varje år räddar miljontals liv blir verkningslös. Det är hög tid att ta fram en europeisk strategi för ansvarsfull hantering av antibiotika skriver Fredrick Federley.

Världshälsoorganisationen, WHO, släppte för en vecka sedan sin första rapport om förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier. WHO uttrycker oro över resultaten som presenteras i rapporten och betonar att en situation där antibiotikaresistens hotar världshälsan inte längre är en dyster framtidsbeskrivning utan att det är en realitet här och nu. Frågans allvar kan inte nog understrykas.

Antibiotikaresistenta bakterier riskerar att uppkomma vid en alltför vidlyftig och okontrollerad användning av antibiotika och detta gäller för antibiotikaförskrivning inte bara till människor utan även till de djur vi föder upp. Sverige är ett föregångsland i att hantera antibiotika på ett ansvarsfullt sätt och vår användning har på senaste tiden minskat från redan låga nivåer.

De strikta svenska djurskyddslagarna har skapat en djurhållning där djuren håller sig friska och har en god tillväxt kombinerat med en låg användning av antibiotika. I flera andra europeiska länder är dock situationen annorlunda.

I länder med lägre djurskyddskrav används antibiotika i större utsträckning som ett sätt att hålla djuren friska och hålla produktionsnivåerna uppe. Den omfattande antibiotikaanvändningen leder dock till att framväxten av antibiotikaresistenta kulturer skyndas på.

Eftersom grisar och människor i stor utsträckning kan sprida sjukdomar mellan varandra leder den stora antibiotikakonsumtionen till direkta risker för djur och människor. De stora djurbesättningarna i Europa riskerar få spridning av sjukdomar som ej går att bota med antibiotika och de kan i sin tur spridas till människor.

Priset om antibiotikan blir verkningslös mot sjukdomar kommer att bli extremt högt. De som har nedsatt eller inte fullt utvecklat immunförsvar riskerar att avlida i sjukdomar vi idag relativt enkelt kan bota. Den som är fullt frisk kommer att få gå hela sjukdomsförloppet ut eftersom antibiotikan slagits ut och inte längre kan användas för att bekämpa sjukdomen.

Det kommer att kosta samhället i förlorade liv, i sjukdagar, i vikariekostnader och sjukvårdskostnader. Beloppen riskerar att bli svindlande.

De sjukdomar som riskerar att få fäste mitt ibland oss utan att vi har medicin att bekämpa dem bryr sig föga om nationsgränser. När väl smittan har fått fäste kommer den att röra sig med människor över gränser lika lätt som vi själva gör.

I WHOs rapport finns en uppmaning riktad till politiker att införa bättre regleringar kring förskrivningen av antibiotika. Det är hög tid att vi hörsammar den uppmaningen och jag förslår därför att EU tar fram en gemensam strategi för antibiotikahantering.

En sådan strategi bör innehålla krav på att minska behovet av antibiotika genom ett förbättrat djurskydd, att användning av antibiotika i djurhållning måste minimeras och att antibiotikaanvändning i förebyggande syfte måste stoppas omedelbart.

Sjukvården är och förblir nationell kompetens men med risk för spridning av sjukdomar som vi svårligen eller alls inte kan bota med i dag känd medicinsk vetenskap om de antibiotikan slås ut blir det i allra högsta grad ett gemensamt intresse att bekämpa antibiotikaresistens.

Det kommer också leda till en välbehövlig diskussion om förskrivningen av antibiotika till både människor och djur. Vad gäller djuren kommer det i sin tur att väcka en diskussion kring köttproduktionen i vissa länder där uppfödningsmetoderna innebär att antibiotika i nuläget används i stora mängder för att hålla djuren friska. Redan i dag anses t.ex. grisbönder i Danmark vara en riskgrupp för att sprida resistenta bakterier.

Med ansvarsfull hantering av antibiotika kan vi motverka spridning av resistenta bakterier som annars kan få förödande konsekvenser – men då måste frågan hanteras snarast.

Fredrick Federley, riksdagsledamot (C), kandidat till Europaparlamentet