Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Dyr springnota från vården

Publicerad: 31 januari 2018, 23:10

Många obetalda vårdfakturor går till inkasso. Foto: Mostphotos

Patienternas miljardskuld till vården växer. Många av skulderna är gamla och svåra att driva in.


Varje år skickar landstingen och regionerna hundratusentals ärenden till inkasso på grund av att patienter inte har betalat sina vårdavgifter.

tabell

Fordringarna uppgår till mer än 1,4 miljarder kronor, visar Dagens Samhälles kartläggning.

En exakt siffra är svår att få fram eftersom landstingen har olika rutiner för hur skulderna redovisas.

Men gången för hur de hanteras är liknande. Landstingen får aldrig neka vård till patienter som inte kan betala sin avgift direkt. Då får de med sig en faktura. Uteblivna besök debiteras också. Förblir fakturan obetald lämnas ärendet till inkasso efter påminnelsebrev. Skulder kan sträcka sig ända tillbaka till 1990-talet och ligger på långtidsbevakning hos inkassoföretag.

Majoriteten av landstingen anlitar privata inkassobolag, men Västerbotten och Sörmland har inkasso i egen regi. Det innebär att de har helhetskontroll över ärendena, till skillnad från de landsting som bytt inkassobolag genom åren.

– Vi har totalt 18 044 gäldenärer som tillsammans är skyldiga 81 miljoner kronor, säger Anette Eriksson, handläggare på Sörminkasso.

Sörmland är lite speciellt i och med att här ligger landets största sjukhus för rättspsykiatrisk vård, Karsudden. De tio mest skuldsatta är patienter på sjukhuset, varav tre nu är utskrivna. Skulderna ligger på omkring en halv miljon kronor per person, den högsta är på drygt 600 000 kronor.

Det här är en liten grupp som blir ”evighetsgäldenärer”, eftersom de inte har några tillgångar och knappast lär kunna betala av sina skulder.

Men det är likabehandling som gäller.

– Vi gör med dem som med alla andra gäldenärer. Vi kontrollerar hur det ser ut hos Kronofogden och sedan lämnar vi in ansökan om betalningsföreläggande. När det gäller den tredje största skulden har vi en pågående utmätning, säger Anette Eriksson.

Vilka andra personer är det som har skulder?

– Min uppfattning är att människor i dag lever för mycket ur hand i mun. Om man tar ambulans till akuten kostar det 800 kronor. Det är ganska mycket pengar om man inte har några marginaler.

Skriver ni av skulder för enskilda?

– Nej, vi har aldrig gjort det. Men vi kan jämka kostnader, säger Anette Eriksson.

En trend hon märkt är att skuldsaneringar ökar, även bland Karsuddenpatienterna.

– Ja, det är lättare att få skuldsanering, men risken är att personer under tiden drar på sig nya skulder.

Sörmland införde avgiftsfria besök i primärvården den 1 januari 2017, men det är ingenting som ännu märks när det gäller skuldbördan.

De andra landstingen har också patienter som har skulder på ett par trehundra tusen kronor var. En skuld som till en början bara var några hundralappar växer snabbt när ränta, påminnelseavgifter och inkassoavgifter läggs på.

En annan grupp som har höga skulder är utländska patienter som inte har rätt till subventionerad vård. Notan blir dyr och om landstingen inte har tillräcklig information om personerna blir det svårt att fakturera.

– Försäkringskassan på Gotland har i uppgift att bevaka för alla landstings del och kräva in pengarna åt oss. Men då måste vi ha fullständiga adresser, säger Elisabeth Persson Ståhl, redovisningschef i Region Norrbotten där två av de högst skuldsatta patienterna är medborgare i annat EU-land.

Västernorrlands krav på patienterna ligger på omkring 30 miljoner kronor. Varje år är nettoökningen av inkassoärendena ett par tre miljoner kronor.

– Det är pengar man inte ska förringa, de räcker till ett antal sjukskötersketjänster, säger Lars Halén, tillförordnad ekonomidirektör i Landstinget Västernorrland.

Även Västernorrland har fordringar som ligger långt tillbaka i tiden. Men Lars Halén framhåller likställighetsprincipen. Ställer man inte krav på dem som inte betalar går det ut över patienter som sköter sina betalningar.

Patienternas samlade skuld till landstingen på drygt 1,4 miljarder kronor är en ackumulerad skuld sedan flera år tillbaka. Det är en ansenlig summa pengar, men ändå en liten andel av landstingens totala intäkter från patientavgifter.

2016 uppgick de till 6,3 miljarder kronor, inklusive tandvårdsavgifter på 2,7 miljarder.

Hans Perkiö

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev