”Digital teknik gör äldre trygga och självständiga”

Rekommendationen, som kom i december 2016, innehåller fyra utgångspunkter: Individens behov; användning av välfärdsteknik, arbetssätt samt tydligt ledarskap. Rekommendationen fokuserar på arbetet nattetid eftersom den perioden är den mest sårbara när det gäller tillsyn och bemanning. Här spelar välfärdstekniken en viktig roll. Med ett genomtänkt teknikanvändande kan kvaliteten ökas för både boende och personal.

Genom att ta fram en strategi för välfärdsteknik kan man underlätta tillsynen nattetid och skapa flexibilitet i bemanningen. Kommunerna bör också se till att det finns tillgång till arbetsledning på natten. Det centrala i rekommendationen är dock anpassningen till individens behov och förutsättningar.

Av landets 290 kommuner har 30-40 procent börjat införa välfärdsteknik på sina äldreboenden. Det handlar om digitala larm, sensorer, nattkameror och olika typer av mobila enheter. 60 procent av boendena har föråldrade analoga trygghetslarm. Många kommuner är duktiga på viss välfärdsteknik, men ser inte hela strukturen. I stället gör man stödinsatser för tillfälliga behov inom ett område och på enskilda boenden. Det räcker inte. Digitala lösningar måste integreras i ett och samma system. Systemet ska kunna användas för att sätta individen i fokus, säkra natten, förbättra arbetsmiljön, bemanna bättre och följa upp insatser.

Klockarkärlekens äldreboende i Västerås är ett exempel på helhetstänk. Med hjälp av teknik som bärbara trygghetslarm, sensorer och trygghetskameror har kommunen kunnat öppna upp demensboendet och låta de boende röra sig friare. Detta har lett till att man får aktiva mötesplatser och att de boende rör på sig mer, vilket i sin tur ger bättre nattsömn.

Men det gäller att inte stirra sig blind på själva tekniken. Vid upphandlingar bör i stället funktionen efterfrågas, som ”trygghet”. Då behöver man inte beskriva exakt hur ett trygghetslarm ska vara utformat. Verksamheterna kan ha svårt att precisera behoven och leverantörerna träffar inte alltid rätt. Centralupphandlade lösningar skulle kunna underlätta och ge kommunerna en bra plattform för välfärdsteknik. Även små kommuner skulle då veta att de får testade produkter som fungerar.

Anhöriga kan vara tveksamma till nattkameror, men då utgår de från sin egen situation. Ofta föredrar boende kameratillsyn framför att någon kommer in och stör sömnen. Äldre är generellt positiva till välfärdsteknik, bara de förstår hur larm, kameror och sensorer används.

Det är viktigt att boende och anhöriga får veta mer. Man måste alltid utgå från vad individen behöver och hur tekniken kan möta det behovet. Det finns en oro för att tekniken skulle ta över personalens arbete. Men tanken är i stället att personalen ska kunna arbeta så effektivt som möjligt och där de verkligen behövs.

* SKL uppmanar kommunerna att anta rekommendationen för ökad kvalitet i särskilt boende med en teknikstrategi för att förbättra kvalitén nattetid på äldreboenden.

* Välfärdsteknik är digitala hjälpmedel som kan göra personer med funktionsnedsättning trygga, aktiva, delaktiga eller självständiga.

* Tekniken ska tillgodose den enskildes behov av trygghet och integritet samt se till att personal nyttjas på bästa sätt.

Greger Bengtsson, samordnare äldrefrågor, SKL

Kjell Thuné, handläggare välfärdsteknik, SKL