Den sena statistiken om självmord är oacceptabel

Nu kommer Socialstyrelsens statistik, som visar hur många som tagit sitt liv, först elva månader efter årets avslut. Socialstyrelsen bör i stället göra som i Jönköpings län där preliminär, men ändå näst intill korrekt, statistik släpps var tredje månad.

Det mesta som har att göra med självmord har under decennier kommit i skymundan. Trots att betydligt fler tar sitt liv varje år än det totala antalet som omkommer i terrorbrott, trafikolyckor, bränder och drunkningar så fortsätter åtgärder för att förebygga självmord att vara blygsamma.

Statistiken kring hur många som tar sitt liv är ytterligare ett område som inte prioriteras. Att Socialstyrelsen behöver cirka elva månader på sig för att sammanställa hur många som tog sitt liv året innan är ytterligare ett skäl till varför så lite görs för att förebygga ett av våra största samhällsproblem. Ett problem som årligen tar cirka 1500 personers liv i Sverige.

Varför är skyndsam statistik då viktig? Jo dels för att aktuell statistik uppmärksammas i medier. Och om medier rapporterar om något så ökar sannolikheten för att frågan ska hamna på den politiska agendan. Dessutom kan i många fall ett självmord följas av flera inom samma område, så kallade suicidkluster. Att då få snabb kännedom om var suicid inträffar gör att vi har ökade chanser att förebygga fler tragedier. Vidare är det av vikt att veta vilka metoder som används. Och, hur ser det ut i våra län och kommuner? Kan vi se långsiktiga trender och vad kan vi dra för slutsatser? Statistiken är en temperaturmätare på utvecklingen; den är grundbulten till analyser om vad vi måste prioritera mer för att förebygga självmord.

I vissa fall tar det tid innan någon som tagit sitt liv hittas. Det gör att det kan vara svårt att fastställa dödsorsaken. Var det ett självmord eller en olycka? Men i majoriteten av fallen tar det inte lång tid att dra slutsatsen om hur personen dött. Preliminär och högst relevant statistik skulle därför kunna publiceras innan den slutliga statistiken, som kan släppas senare för den som vill ha den absolut mest korrekta siffran.

I Jönköpings län handläggs statistiken skyndsamt eftersom polisen tagit sig an uppgiften. Räddningstjänsten tar del av den preliminära statistiken och efter varje självmord följer de skyndsamt upp med krisstöd till de drabbade, något som inte alls sker i större delen av Sverige. Detta trots att nya drabbade ofta sjukskrivs, möts av okunskap och löper ökad risk att själva ta sitt liv.

Om viljan finns så går det. Socialstyrelsen måste därför höja ambitionsnivån och bidra till att ett av våra största samhällsproblem ges de förutsättningar som krävs för att tragedierna ska minska i omfattning. Därigenom skulle ett viktigt steg tas för att komma närmare regeringens vision om att ingen ska hamna i en så utsatt situation att självmord upplevs vara den enda utvägen.

Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero