Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Dags att komma till skott med den tilltagande ohälsan

Det är ett välkänt faktum att fetma och övervikt är ett av de största hoten mot människors hälsa. Likaså sambandet mellan sociala förhållanden och ohälsan. Ändå lyckas vi inte bryta trenden. För att vända utvecklingen måste vi hitta nya sätt att gripa oss an folkhälsoarbetet.

Publicerad: 11 november 2013, 13:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Folkhälsoarbete

Färska svar från Folkhälsoenkät Skåne som besvarats av mer än 56 000 skåningar visar att sex av tio män och fyra av tio kvinnor i Skåne lider av övervikt eller fetma. Siffrorna är på samma höga nivå som för fyra år sedan och de kan ses som en av flera indikationer på att vi hittills inte lyckats i det hälsofrämjande arbetet.

Vi nås även av upprepade rapporter om kopplingen mellan sociala förhållanden och ohälsa. I den nyligen publicerade Hjärtrapporten från Hjärt-lungfonden presenteras forskningsresultat som visar att det är mer än dubbelt så vanligt med hjärt-kärlsjukdom och tre gånger så vanligt med diabetes bland dem som bor i ekonomiskt mindre välbeställda områden. Såväl hjärtinfarkt som stroke var betydligt vanligare bland dem som hade kortare utbildning.

När den så kallade Malmökommissionen tidigare i år presenterade sin slutrapport gick det på liknande vis att läsa att skillnaderna i återstående livslängd mellan de Malmöbor som har lång och kort utbildning har ökat de senaste 20 åren, trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö förbättrats under samma tid. Ny forskning som bygger på tidigare data från Folkhälsoenkät Skåne visar också på sambanden mellan de socioekonomiska förutsättningarna och det personliga hälsotillståndet. Till exempel styrs valet av livsmedel såväl av familjens ekonomi som socialt och kulturellt bestämda värderingar. Ett liknande mönster kan ses när det gäller fysisk aktivitet.

Listan över illavarslande forskningsresultat skulle kunna göras längre.  Ålder, kön, inkomst, uppväxtförhållanden, kulturell bakgrund med mera spelar inte bara roll, utan allt fler tycks vara överens om att dessa parametrar spelar stor eller mycket stor roll. Men varför är det så svårt att göra något åt saken när det ständigt tillkommer ny kunskap, kunskap som ofta pekar på samband mellan socioekonomisk situation och hälsa?

En av de största utmaningarna och svårigheterna ligger sannolikt i att sociala faktorer är så svårutforskade och komplexa. Många aspekter samspelar på ett komplicerat vis. Faktum är att vi – trots uppmärksamheten – fortfarande vet ganska lite om hur de olika sociala faktorerna interagerar med vår hälsa och annat som påverkar vårt välbefinnande, till exempel ärftlighet och genetiska förutsättningar.

I ett läge där Sverige på sikt kan drabbas av lika omfattande hälsoproblem som vi nu ser i Storbritannien och USA om inget görs – är det förvånande att forskningen inom området inte har högre prioritet från statens och samhällets sida. Inte minst med tanke på de stora resurser som satsas på att forska kring och ta hand om följderna av övervikt och ohälsa, vilket i och för sig är lovvärt, är det svårt att låta bli att tänka på vad en kraftfullare satsning på forskning kring socioekonomiska faktorer skulle kunna betyda. Fördelarna av att arbeta förebyggande och med tidiga insatser borde gälla även här.

Men i väntan på nya kunskaper måste vi bli bättre på att jobba utifrån det vi redan känner till och att försöka hitta nya angreppssätt även om det är ett svårt arbete med osäkert resultat. Det handlar om allt från styrande- och policybeslut på global och nationell nivå till kommuners befintliga insatser i fältet.  Även vi som forskar kring frågorna kan bli bättre på att samverka och bidra med kunskap.

Faisal Al-Emrani, läkare och forskare i socialmedicin, Lunds universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Folkhälsoarbete

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev