Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Coronadomen: Regeringen gav FHM för stor makt

Publicerad: 25 februari 2022, 11:57

Coronakommissionens ordförande Mats Melin vid presentationen av kommissionens delbetänkande i riksdagen på fredagen.

Foto: Christine Olsson/TT

Den valda vägen för Sveriges smittskydd med inriktning på frivillighet var i grunden riktig. Men regeringen får skarp kritik för att åtgärderna var få och sena och för att politikerna inte tog ledningen under samhällskrisen.
I coronakommissionens slutbetyg får även Folkhälsomyndigheten och dåvarande generaldirektören kritik.


Ämnen i artikeln:

Corona i vårdenCoronakommissionenCoronakrisenFolkhälsomyndighetenSenaste nytt

I sitt slutbetänkande som presenteras i dag går kommissionen igenom regeringens, myndigheters, kommuners och regioners hantering av pandemin från utbrottet i början av 2020.

Ordförande Mats Melin betonar på en pressträff att kommissionen är helt enig i sina slutsatser i slutrapporten.

– Pandemin är inte över. Därför blir detta ett deltidsbokslut grundat på vad vi nu tror oss veta. Det manar till viss ödmjukhet, säger Mats Melin.

Vaccinationerna och den fjärde omikronvågen har legat utanför kommissionens uppdrag.

Kommissionen anser att försiktighetsprincipen borde ha gällt i pandemins inledning.

– Det innebär att man inte ska vänta på bättre kunskap, utan handla snabbt och kraftfullt och sedan skala ner om det visade sig att man tog i för mycket, säger Mats Melin.

I grunden var det rätt med råd och rekommendationer, säger han.

– Men – och det är ett viktigt men – mer kan behövas i särskilt kritiska skeden, säger han.

När ett nytt och farligt virus, som ingen är immun emot, börjar få fäste i landet – då är det ett sådant kritiskt läge, anser kommissionen.

– Då hade mer kraftfulla åtgärder behövts. Men Folkhälsomyndigheten och regeringen vidhöll kravet på evidens, säger Melin.

Att coronastrategin innebar att medborgarna behöll mer av sin personliga frihet än i många andra länder var bra. Men det vidtogs också för få och sena åtgärder i inledningen av pandemin, anser kommissionen, som kritiserar regeringen.

Regeringen borde omgående ha tagit ledningen i alla delar av krishanteringen och borde ha kunnat bemästra de hinder som finns för ett tydligt nationellt ledarskap, skriver kommissionen.

Regeringen borde även ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller den samlade kommunikationen till allmänheten, står det i slutbetänkandet.

Regeringen var också alltför ensidigt beroende av Folkhälsomyndighetens bedömningar. Ansvaret för myndighetens bedömningar vilar ytterst på en enda person, myndighetens chef. Det är inte en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris, skriver kommissionen.

Regeringen var för okritisk mot Folkhälsomyndigheten ända fram till senhösten 2020 och gjorde för lite för att myndigheten skulle lägga om kursen, enligt kommissionen.

”Regeringen kan därför inte undgå det yttersta ansvaret för de inledningsvis få och sena åtgärderna och de följder detta kan ha fått för den allmänna smittspridningen,” skriver kommissionen.

Folkhälsomyndigheten får också kritik av kommissionen.

Folkhälsomyndigheten borde ha kommunicerat sina råd och rekommendationer som tydliga förhållningsregler, anser Coronakommissionen.

Flera av de allmänna råd som myndigheten utfärdade var otydliga, anser man.

”Det gäller i synnerhet hur de kommunicerades. Det gavs råd om att var och en bör ”hålla avstånd till varandra”, att personal på arbetsplatser skulle hålla ”lämpligt avstånd” och att besökare på restaurang skulle hålla ”vettigt avstånd” till sina medgäster.”

Diskussioner uppstod om vad som avsågs och kommissionen anser att utrymmet för egna tolkningar ofta blev för stort.

Man konstaterar att FHM i början intog en hållning präglad av krav på evidens – inte försiktighet – och hade en defensiv syn på möjligheterna att bromsa smittspridningen. Det gjorde att myndigheten vidtog få, sena och föga kraftfulla åtgärder som inte lyckades kraftigt begränsa smittspridningen.

”Ansvaret för detta bär dess dåvarande generaldirektör”, skriver kommissionen.

Den efterlyser också tidigare åtgärder mot pandemin:

”Sverige borde i februari/mars 2020 ha valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. När en plan saknades för att skydda de äldre och andra riskgrupper borde tidigare och fler insatser har gjorts för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen.”

Coronakommissionen anser också att fler verksamheter borde ha stängts under det inledande skedet i pandemin. I mitten av mars 2020 borde till exempel köpcentrum, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, frisörsalonger, simhallar och liknande ha stängts.

Lagstöd för att genomföra sådana stängningar borde vid den tiden ha funnits på plats, anser kommissionen.

Kommissionen anser att det är anmärkningsvärt att det dröjde till den 29 mars 2020 innan gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar sänktes till 50 personer.

Kommissionen anser att ett tillfälligt inreseförbud borde ha införts senast i mitten av mars 2020.

LÄS MER: SKR:s försvar efter pandemin: ”Decentraliseringen en styrka”

Man anser också att de hemvändande sportlovsresenärerna borde ha fått striktare förhållningsregler med hemkarantän i minst sju dagar. Detta mot bakgrund att det vid den här tiden var känt att det var en stor smittspridning i bland annat Italien och att äldre löpte särskilt stor risk att insjukna och dö i covid-19.

Kommissionen uppger att man mötts av invändningar när man försökt få handlingar från Regeringskansliet.

Invändningarna har varit att efterfrågade handlingar inte finns, att kansliet inte förfogar över dem eller att epost inte kan anses ge en fullständig eller rättvisande bild”, står det i slutbetänkandet.

”Det bör länge, åtminstone sedan början av hösten 2021, ha stått klart för Regeringskansliet vilka slags handlingar vi önskade ta del av”, anser kommissionen.

”Något bistånd från Regeringskansliets sida med att identifiera vilka handlingar i dess förvar som kunde vara av intresse för oss fick vi emellertid först sedan våra mellanhavanden med kansliet kommit till allmän kännedom”, står det i slutbetänkandet.

LÄS MER: Politikerna slår tillbaka mot coronakommissionen

Owe Nilsson/TT

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Anja Haglund/TT

Fakta: Kommissionens slutsatser

Den valda vägen med frivillighet var i grunden bra.

Regeringen var för senfärdig och borde ha tagit ledningen tidigare.

Man var för beroende av och okritisk mot FHM.

FHM borde ha kommunicerat sina råd och rekommendationer tydligare.

Myndigheten vidtog få, sena och föga kraftfulla åtgärder som inte lyckades kraftigt begränsa smittspridningen. Ansvaret för detta bär FHM:s generaldirektör.

Flera åtgärder borde ha kommit tidigare under pandemin.

Fler verksamheter borde ha stängts i inledningen av pandemin, till exempel köpcentrum, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, frisörsalonger, simhallar och liknande.

Taket för allmänna sammankomster borde ha sänkts redan i mitten av mars 2020.

Sportlovsresenärerna borde ha fått striktare regler och hemkarantän.

Vissa grupper fick bära en större sjukdomsbörda än andra.

Åtgärderna många gånger anpassade till medelklassens villkor.

Bra att inte stänga ned skolorna.

Snabba ekonomiska åtgärder för företag och enskilda var bra.

Källa: Coronakommissionen

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev