Befarad sjuksköterskeflykt har hittills uteblivit

Regionerna kan inte se några stora förändringar i antalet uppsägningar, men på vissa håll syns en mindre ökning bland dem som har jobbat med covidpatienter.

Sverige har gått igenom tre allvarliga smittovågor under loppet av 15 månader. Över en miljon svenskar har testats positivt för covid-19, 7 500 har intensivvårdats och 14 500 har avlidit. Timme efter timme har vårdpersonal stått i obekväm skyddsutrustning och gjort vad de kunnat för att rädda liv och lindra. Vårdförbundet har varnat för att pressen kan få sjuksköterskor att lämna vården. Men har de gjort det?

Alla regioner och vart och ett av akutsjukhusen i Region Stockholm har fått frågan om hur många sjuksköterskor som slutade under en period före pandemin, och under pandemin. Drygt hälften har svarat och trots den tunga tiden med många svårt sjuka i covid-19 ser majoriteten inte att fler sjuksköterskor har sagt upp sig under pandemin, än tidigare.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro förklarar den uteblivna flykten med att det är för tidigt att undersöka effekterna av pandemin.

— Man stannar kvar för att man tar det professionella ansvaret, man är orolig både för patienter, personal och kollegor. Forskning visar också att först efter det att man har fått återhämtning och vila, börjar man fundera över hur man vill ha det. Så jag tycker det är tidigt, säger Sineva Ribeiro.

Vissa regioner redovisar siffror som visar att lika många har slutat under pandemin som före. Andra att fler har slutat under pandemin, och vissa att färre har slutat under pandemin.

Akademiska sjukhuset i Uppsala hade fler anställda sjuksköterskor första månaderna 2021, än åren innan. Antalet som har slutat är oförändrat under pandemin jämfört med innan.

I Region Skåne har färre valt att sluta under pandemin, än perioden före.

Västra Götaland har totalt sett haft något färre sjuksköterskor på sina sjukhus under pandemin, än perioden före. Antalet som slutade var generellt sett fler innan pandemin, än under. I grupper som har dragit ett tungt lass i covidvården syns dock tendensen att fler har slutat under pandemin.

”För specialistinriktningarna anestesi-, ambulans- och operationssjuksköterskor ses en liten ökning”, skriver de i sitt enkätsvar.

I enstaka regioner slutade fler sjuksköterskor under pandemin än innan. I Blekinge slutade 70 sjuksköterskor under perioden juni 2018 till maj 2019. Ett år senare, juni 2020 till maj 2021 slutade 100 personer.

— Den yrkesgrupp där flest medarbetare har valt att lämna regionen är grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelningar. Vi kan se en ökning på de enheter där omställningen till covidvård påverkade allra mest, säger Anna Jansson, tillförordnad HR-chef i hälso- och sjukvården i Region Blekinge.

LÄS MER: Extralöner på 400 000 – så mycket har krisläget kostat regionerna. 

Även i Gävleborg är det fler som har slutat under pandemin än innan.

Region Örebro kan på grund av brister i systemet inte ta fram siffror på hur många som har slutat, men har själva frågat sjuksköterskorna som slutat varför de har valt att göra det.

— I avgångsintervjuer och enkäter ser vi ingen enskild specifik orsak till att man lämnar vården, säger Ingeborg Gunnarsson, på HR-enheten i regionen.

En granskning från Sveriges Radio har visat att intensivvården inte har förlorat mer personal under pandemin än vanligt, generellt sett, men att enskilda sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm till exempel, har förlorat många sjuksköterskor.

TT: Kan förklaringen ligga i att enskilda arbetsplatser har stora problem med att sjuksköterskor slutar?
— Det ser väldigt olika ut i Sverige. Vi får signaler om att många har slutat på enskilda arbetsplatser som har en viktig roll i hälso- och sjukvårdskedjan, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har inga nationella siffror.

— Vi har ingen uppfattning om uppsägningar på nationell nivå, men vi vet att det förekommer. Det behöver följas upp för att ta reda på orsakerna bakom på individnivå, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.

Helena Björk/TT