Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Bättre demensvård med mindre tvång

Regeringen har lagt fram ett brett åtgärdsprogram för en förbättrad demensvård. Det övergripande målet är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna vara så delaktiga som möjligt i beslutsfattandet om sina egna liv.

Publicerad: 31 maj 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Äldresjukvård

På Silverängens demensboende i Trelleborg arbetar man med kvalitetsregister för Beteendemässiga och Psykiatriska symptom vid demenssjukdom (förkortas BPSD). Personalen iakttar och dokumenterar på ett strukturerat sätt hur den äldre mår avseende aggressivitet, sömnsvårigheter och oro. Därefter sätter sig personalen tillsammans för att diskutera vad man behöver göra för att minska besvären och förbättra välbefinnandet för personen.

För en man som var väldigt aggressiv vid morgonbestyren blev lösningen att servera frukost på sängen eftersom han var hungrig. Som bot mot motoriska störningar blev lösningen frisk luft och promenader. Det här är ett exempel på nya arbetssätt där man hittar lösningar för större välbefinnande och väsentligt mindre användning av tvångsåtgärder och medicinering. Resultaten är mycket goda, och det sker med befintlig arbetsstyrka som får en lugnare vardag där tid till rätt aktiviteter frigörs.

Exemplet Silverängen är, glädjande nog, inte unikt för utvecklingen av metoder inom demensvården. Det är fullt möjligt att minska medicinering men också olika former av tvångs- och begränsningsåtgärder. Detta är mycket positivt för personer med demenssjukdom och deras anhöriga, men också för demensvårdens medarbetare, som under lång tid fått hantera en komplicerad vardag.

Den utveckling vi nu ser med nya metoder och arbetssätt fick regeringen att i vintras ompröva inriktningen att reglera användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder på ett tydligare sätt. Huvudskälet var att en ny lagstiftning skulle kunna komma i konflikt med den positiva utvecklingen inom demensvården. Under senare år har nationella riktlinjer, kvalitetsregister och stöd till mer evidensbaserade metoder visat att det finns en stor och orealiserad potential i att använda de bästa metoderna och arbetssätten.

Regeringen har nu därför beslutat om ett brett åtgärdsprogram där flera myndigheter och andra aktörer deltar under 2013 och 2014. Det övergripande målet för åtgärdsprogrammet är att personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna vara så delaktiga som möjligt i beslutsfattande om sina egna liv. En annan målsättning är också att kunna minimera användningen av begränsningar och tvång.

För att stärka utvecklingen av en värdig vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga behöver alla möjligheter att undvika begränsningar eller tvång användas. Därigenom minskar också rättsosäkerheten. Det kan handla om att förebygga risker till exempel genom bättre bemötande och andra behandlingsmetoder, miljöåtgärder, åtgärder mot olämpliga läkemedelskombinationer, utbildningsinsatser, uppföljning och kontinuerligt förbättringsarbete. Statens roll är att stödja utvecklingen till exempel genom vägledning, tillsyn och kunskapsstyrning.

Åtgärdsprogrammet genomförs i fyra deluppdrag och det är viktigt att deluppdragen tillsammans verkningsfullt kan bidra till programmets måluppfyllelse. Återkommande samråd med Sveriges Kommuner och Landsting bör äga rum.

Socialstyrelsen ges i uppdrag att under 2013 och 2014 att följa upp hur vård och omsorg om vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga är utformad. I uppdraget ingår att särskilt beskriva vilka arbetssätt och metoder som används i vård och omsorg om olika grupper av personer som har beteendemässiga störningar. Socialstyrelsen ska även belysa i vilken mån bästa tillgängliga kunskap används i vård och omsorgsarbetet. Socialstyrelsen ska överväga om åtgärder behöver vidtas för att få till stånd en bättre kunskapsstyrning inom området.

Handisam får i uppdrag att i samverkan med Hjälpmedelsinstitutet stödja utvärderingar av miljöanpassningar, teknik och användning av hjälpmedel. Det behövs både inspiration och kunskap om ny eller förbättrad teknik som kan ge personer med nedsatt beslutsförmåga ökad självständighet och livskvalitet. Det bör verkningsfullt kunna bidra till att användning av begränsningar och tvång minimeras.

Svenskt Demenscentrum får i uppdrag att ta fram en IT-anpassad handbok som utifrån bästa tillgängliga kunskap kan ge stöd bland annat för bedömningar, val av stödinsatser, planering och uppföljning. Syftet ska vara att stödja en utveckling av stödformer som kan leda till att användning av begränsningar och tvång inte blir nödvändig eller kan minimeras. För att stödja implementering av handboken ska Svenskt Demenscentrum också utveckla och erbjuda webb-baserad utbildning.

I regleringsbrev för 2014 kommer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ges i uppdrag att under 2014 genomföra en särskild tillsynsinsats avseende verksamheter där vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas.

Svensk demensvård är inne i ett intensivt utvecklingsskede. Genom att stödja vård- och omsorgsinsatser av god kvalitet, stöd till närstående, boendemiljö, teknik och hjälpmedel, så främjas beslutsoförmögna personers integritet och självständighet. Med åtgärdsprogrammet tas därmed ytterligare steg mot en värdig, kunskapsbaserad och rättssäker vård och omsorg om personer med demenssjukdom.

Maria Larsson, barn- och äldreminister (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Äldresjukvård

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev