Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Att tarmsjukdomar ökar måste tas på allvar

På 50 år har antalet patienter med en allvarlig inflammatorisk tarmsjukdom tiodubblats i vissa delar av Sverige. Barn och unga drabbas i allt högre utsträckning, vilket innebär att vi snart möter ett allvarligt folkhälsoproblem om inte satsningar görs på forskning och vård för denna stora grupp patienter.

Publicerad: 25 oktober 2012, 14:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Arbetslinjen, behovet av studier och vikten av att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Behovet av fokus på dessa tre områden delas i dag av hela det politiska fältet.

Men tusentals barn och ungdomar riskerar att hamna på efterkälken eller helt falla ur såväl studier som arbetsmarknad. Och de blir hela tiden fler – barn och unga med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, eller IBD (Inflammatory Bowel disease), tillhör våra stora folksjukdomar. De vanligaste sjukdomarna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Närmare en procent av Sveriges befolkning lider i dag av en inflammatorisk tarmsjukdom. Det motsvarar en stad av Växjös storlek. Årligen insjuknar cirka 2 500 personer, på 10 år innebär det alltså en ökning av antalet IBD-patienter motsvarande befolkningen i Lidköping. Trots att sjukdomarna är så utbredda och att antalet patienter ökar så är de i princip okända jämfört med andra stora folksjukdomar såsom diabetes, reumatism och cancersjukdomar.

De sjukvårdsresurser som måste sättas in när någon drabbas av IBD är stora, med livslång medicinering och ofta även kirurgiska ingrepp. Samtidigt är det ekonomiska bortfallet för samhället i form av sjukskrivningar, förtidspension och arbetslöshet omfattande. Patienter med diagnosen ulcerös kolit, den vanligaste varianten av IBD, är sjukskrivna 40 procent mer än genomsnittsbefolkningen.

De politiska beslut som fattas i dag kommer att behöva ta hänsyn till att de barn som diagnostiseras med IBD ska leva i 60, 70 eller 80 år med sin kroniska sjukdom. Hur ska vi kunna garantera att dessa ungdomars önskan att fullfölja studier och fungera på arbetsmarknaden inte raseras på grund av en allvarlig sjukdom?

Hur ett kroniskt sjukt barn senare ska ges möjlighet att genomföra studier och fungera på en allt tuffare arbetsmarknad är inga frågor som du vinner nästa val på, och resultaten från sådana satsningar kommer att synas först när dagens politiker sedan länge lämnat sina poster. Men om inte människor i onödan ska berövas möjligheten till god livskvalitet, studier och arbete är nedanstående insatser nödvändiga.

Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser måste inkludera de inflammatoriska tarmsjukdomarna. Bara genom att tydliggöra och åskådliggöra sjukdomarna kan de åtgärdas på rätt sätt med en kvalitetssäkrad sjukvård.
Det behövs en tydlig satsning på forskning kring orsaken till inflammatoriska mag-tarmsjukdomar. I dag vet vi inte säkert varför de ökar.
Socialstyrelsen måste utforma nationella riktlinjer för behandling av sjukdomarna. Samtliga landsting behöver också göra sitt yttersta för att patienterna ska få rätt diagnos och rätt behandling i rätt tid. Landstingen måste inse att en kostnad för sjukvården är en vinst både för den enskilde och för samhället.
Resurser behöver läggas på att utveckla det nationella kvalitetsregistret till den nivå som gäller för de flesta andra utbredda folksjukdomarna. Detta är ett nödvändigt steg för att kunna kartlägga sjukdomarna och dess orsaker.
Sjukförsäkringen måste ändras så att personer med IBD ges rätt att arbeta deltid med kompensation från sjukförsäkringen.

Läget är inte hopplöst. Får patienter med dessa sjukdomar tillgång till rätt behandling i tid går det ofta att leva väl fungerande liv. Men i dag är det alltför många som får sin diagnos och effektiv behandling alltför sent. Många människor tvingas i onödan leva lång tid med kraftig påverkan på sin livskvalitet.

Det krävs politiska satsningar och initiativ. Nu är hög tid att dessa genomförs, då den dramatiska ökningen av sjukdomarna är alarmerande. Konsekvenserna av att låta bli är alltför allvarliga, för såväl det enskilda barnet som för hela vårt samhälle.

Birgitta Rehnby, förbundsordförande Mag- och tarmförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News