Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Sjukvård

Alliansen borde lära av S om framtidens sjukvård

Sverige har ett gyllene tillfälle att flytta fram positionerna för sjukvården. Inte minst behövs detta i synen på samverkan mellan sjukvården och läkemedelsindustrin. Men då krävs att samtliga partier gör sin hemläxa på det sätt som Socialdemokraterna nu gör i sin kommission för framtidens sjukvård, skriver allianssympatisören Patric Källman.

Publicerad: 11 december 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FinansieringsformerLäkemedelInnovation

Jag har några höstkvällar promenerat från landstingshuset i Stockholm, efter möten i socialdemokraternas kommission för framtidens sjukvård. Det är Helene Hellmark Knutsson, oppositionslandstingsråd och delansvarig för S nationella välfärdsvision, som har samlat politiskt oberoende experter från offentlig och privat vård, läkemedelsindustri, akademi etcetera för att få input till sin välfärdsvision, en idé om framtidens sjukvård.

Jag är allianssympatisör, men när ett riksdagsparti kallar ställer jag givetvis upp som oberoende expert. S ambition är att besvara en rad centrala frågor om kvalitetsstyrning, ersättningssystem, medicinsk utveckling, välfärdsmarknadens mekanismer, struktur och organisation. De håller på att formulera en genomtänkt sjukvårdspolitik, baserad på solidaritetsprinciper vi alla delar, men med patienten i fokus. Inte mig emot - jag tror på konkurrens, även inom politiken.

Kommissionen adresserar även samverkan mellan sjukvård och industri. Det är bra att sjukvårdens betydelse för svensk medicinsk industri synliggörs. Det är en viktig bransch för hela Norden. Nordens största bolag var tills nyligen Statoil. Nu är det Novo Nordisk, ett läkemedelsföretag som gynnas av Danmarks politiska fokus på innovation, men missgynnas av den danska sjukvårdens oförmåga att ta emot innovationer. Företaget har gott om nya produkter i sin pipeline, men tror dessvärre inte att dessa framgångsrikt kan lanseras i Danmark eller övriga Europa, eftersom europeiska länder inte längre betalar för innovation. Danmark ser gärna att Novo Nordisk utvecklar läkemedel, så länge dessa används någon annanstans.

Två avgörande utmaningar för svensk medicinsk industri är att det saknas ett förutsägbart ersättningssystem för innovativa produkter, samt beröringsskräcken mellan sjukvård och industri, vilket skapat barriärer mellan industri och sjukvård på alla nivåer. Tillsammans leder dessa till bristande intresse för klinisk utveckling inom sjukvården. Utveckling anses inte vara en del av uppdraget. Skälen är inte enbart ekonomiska, eftersom förhållningssättet kan vara detsamma även då finansiering säkerställts.

Företag behöver en stark hemmamarknad. Utan detta återstår bara att flytta. Problem med innovation är inte en nordisk sjuka, utan en europeisk. Storbritannien genomför omfattande sjukvårdsreformer, bland annat ett nytt prissättningssystem för läkemedel, där priserna pressas med nästan 4 procent. Reformen ger inte utrymme för innovativa produkter, varför läkemedelsbolagen inte längre betraktar England som gynnsamt för läkemedelutveckling. Novartis meddelade nyligen att man stänger sin forskning i Sussex. Kort därefter avskedade Shire ett stort antal forskare i Basingstoke.

Sverige har bättre förutsättningar för samverkan mellan akademi och medicinsk industri än England, men vi behöver utveckla formerna för samarbete mellan sjukvård och medicinsk industri. Astrazeneca lade ner sin neuroforskning i Södertälje, men valde samtidigt att satsa på Mölndal hellre än Delaware. Man kan invända mot beteckningen ”nedläggning”: De hade inte lanserat ett enda framgångsrikt läkemedel på 30 år, vilket trots allt är syftet med läkemedelsindustrins forskning. Dessa resurser har alltså varit inlåsta i 30 år och man kan hävda att de inte är nedlagda, utan frigjorda. Jag har stött på duktiga människor från Astrazeneca i en rad nya och viktiga roller.

Det finns anledning till hopp för svensk life science, men det krävs politisk målmedvetenhet, så att sjukvård och industri kan samverka. Många talar i dag om samverkan mellan akademi, företag och samhälle (så kallad triple helix). Alla partier ansluter sig till denna modell. Problemet inom sjukvård och life science är att det behövs en quadro helix som inkluderar samverkan mellan sjukvård och medicinsk industri, bland annat därför att sjukvården, oavsett om man erbjuder sjukvårdstjänster, läkemedel eller medicinteknik, är en trepartsmarknad med konsument, finansiär och utförare. Inget parti har i dag en konkret lösning för detta.

Vasco Advisers, med mångårig erfarenhet av sjukvård och life science, har nyligen analyserat det svenska innovationsklimatet på uppdrag av LIF - de forskande läkemedelsföretagen. Baserat på observationer från fem europeiska länder, har vi tagit fram konkreta förslag till förbättringar inom tre områden, som understödjer den quadro helix som sjukvården behöver:

1. Ersättning för innovation: Etablera ett nationellt ersättningssystem för innovativa produkter och tjänster som en del av DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper) - liknande det tyska NUB. 
2. Uppdraget klinisk utveckling: Tydliggör att klinisk utveckling är en del av landstingens och sjukvårdens uppdrag - och säkerställ att denna syn tränger ner i organisationen genom en tydlig signal från uppdragsgivaren, men även med hjälp av styr- och ledningssystem för innovation.
3. Kliniska prövningar: Sverige kan inte bli världsledande som plats för kliniska prövningar, men vi skulle kunna bli den bästa utvecklingsmiljön för läkemedel med medföljande diagnostik, samt bidra till utveckling av så kallad adaptive licensing av läkemedel (ett sätt att utveckla läkemedel i partnerskap).

Förbättrad samverkan mellan sjukvård och industri är nödvändig. Det kräver både en tydlig politisk viljeyttring och konkreta reformer som undanröjer de hinder som finns i dag. Personligen är jag tacksam om vi i kommissionen kan bidra till ett litet steg i denna riktning. Nu återstår bara att övriga riksdagspartier gör samma hemläxa.

Patric Källman, senior partner och strategisk rådgivare på sjukvårdsmarknaden, Vasco Advisers

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev