Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Alla tjänar på en obruten vårdkedja

I Norrtälje har vi tagit ett helhetsgrepp i ett gemensamt vårdbolag för att samordna sjukvårds- och omsorgsinsatserna i kommunen och landstinget. Resultatet är upplyftande både vad gäller kvaliteten på vården, resursutnyttjandet och personalens arbetsglädje.

Publicerad: 17 februari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VårdkvalitetVårdkedjorADHD

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) kom nyligen med en rapport om att det saknas forskning om hur diagnostik och behandling av bland annat ADHD fungerar. Från den kliniska vardagen vill vi tillägga att det även saknas kunskap och evidens om hur vårdens och omsorgens bristande organisation kring ett barn och dess familj kan påverka möjligheterna till tidig diagnos och behandling. För ju tidigare koncentrationsstörningar upptäcks desto bättre.

Att öppna organisationsgränserna mellan kommunalt- och landstingsdrivna verksamheter tycks vara som att öppna Pandoras ask. Vi kan dock redovisa motsatsen. För sex år sedan rev vi murarna och byggde broar för ett gränsöverskridande arbete och resultatet har blivit över förväntan, såväl vad gäller vård/omsorgskvalitet som arbetsglädje och resursutnyttjande. Dessutom med minskade administrativa kostnader.

Vårdbolaget TioHundra AB i Norrtälje bildades som ett projekt av Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting år 2006 med målet att försöka samordna sjukvårds- och omsorgsinsatserna i en kommun och i ett landsting. Syftet var, och är, att försöka ta ett helhetsgrepp för att bilda en komplett vård- och omsorgskedja där ingen invånare – gammal eller ung – ska falla mellan stolarna. Detta samtidigt som resurserna ska användas effektivare, alltid med kunden i centrum.

Ett exempel på detta var att vi samlade alla verksamhetschefer som jobbar med barn och ungdomar inom kommunen och landstinget. Eftersom det är så många aktörer som verkar inom området skapar det otydlighet och förvirring för kunden och en uppenbar risk för ineffektiva vårdprocesser.

Ett bättre omhändertagande av barn, ungdom och familj var målet och medlet samverkan och gemensamt resursutnyttjande. Kundgrupper och problem identifierades, en självklarhet och samtidigt en innovation som minskade revirtänkandet och skapade bättre och tydligare kommunikationsvägar, såväl för vårdgivare som för kund.

För att främja kundperspektivet och förbättra vårdflödet mellan enheterna skapades en gemensam process kring koncentrationsstörning. Bakgrunden till modellen är dels den ökade psykiska ohälsan i kombination med ökade kunskaper om ADHD och andra utvecklingsavvikelser, dels behovet av samverkansvinster. En konkret åtgärd var även att bilda Unga Vuxna-mottagningen för äldre ungdomar som inte känt tillhörighet till vare sig BUP eller vuxenpsykiatrin, och som därför fallit mellan stolarna.

Den nya organisationen har lett fram till en omfattande och sammanhållen BUF-verksamhet, barn, ungdom och familj, samt ett familjens hus. I familjens hus finns i dag barn- och elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, BVC, barnlogopeder, barnmorskemottagningen, ungdomsmottagningen och den öppna förskolan. Dessutom har vi ett nära samarbete med skolan och andra barn- och ungdomsrelaterade verksamheter.

Vi som arbetar i vården kan överbrygga (o)organisationen. Vi har nära till varandra, ser barnet, ungdomen och familjen under en längre period och kan på det hela taget arbeta mer förebyggande för att fånga upp de unga i ett tidigt skede. Ett konkret exempel är att när ett barn ska gå över från barnmottagningen till BUP sker det i ett gemensamt bedömningssamtal så att fortsatta insatser från BUP skräddarsys för varje enskild patient.

En annan positiv effekt är att modellen skapat samsyn mellan enheterna samt ökat kompetensutvecklingen inom och mellan medarbetarna.

Vi kan också bättre dimensionera verksamheten och därför höja ribban inför kommande arbete. Bland de förbättringspotentialer som vi hittills identifierat bör nämnas ett utvecklade av det förebyggande arbetet. Vi är till exempel i full färd med att ta fram screeningsformulär för att använda vid 4-årskontrollen på BVC, för att än tidigare kunna fånga upp barn med koncentrationsstörningar. Vi utarbetar också en lathund över basala åtgärder som bör ske i skolan för att förbättra elevernas arbetsmiljö, med särskild hänsyn tagen till barn med koncentrationsstörning.

Sammanfattningsvis har det gränsöverskridande organisationsarbetet lett till ökad tillgänglighet och avsevärt bättre flöden. Vårt projekt är bara ett av många samverkansprojekt inom TioHundra. Det goda resultatet och den ökade arbetsglädjen talar sitt tydliga språk: Riv murarna och bygg broar.

Cecilia Thulin mfl, Verksamhetschef barn, ungdom och familj TioHundra AB

Ann-Catrine Englund, Verksamhetschef psykiatri TioHundra AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News