Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sjukvård

Alla måste få vård på lika villkor

TLV riskerar att splittra det nationella systemet för upphandling av hjälpmedel vilket gör att vi snart kan ha 21 olika system för stomihjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagens målparagraf om en vård på lika villkor för hela befolkningen sätts då ur spel, replikerar Bo Karlsson.

Publicerad: 23 oktober 2013, 14:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Läkemedelsförmåner

Det är välkommet att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) håller med oss på ILCO att det är både samhälls- och hälsoekonomiskt bra för Sverige att vi stomiopererade ska kunna fungera så normalt som möjligt i samhället. Men för att detta ska kunna fungera så måste vi få tillgång till de nya och innovativa hjälpmedel som presenteras på marknaden.

Det är här som TLV är bromsklossen med sitt paragrafrytteri genom att kräva teoretiska hälsoekonomiska kalkyler av företagen som söker tillträde till förmånssystemet för sina produkter. Den praktiska erfarenheten av en produkt kan endast komma TLV tillgodo genom att vi brukare har använt produkten en tid i praktisk funktion och inte i en fiktiv och teoretisk värld. En produkt som inte fungerar i praktiken har heller ingen framtid i förmånssystemet. Detta förstår nog även de som producerar produkten och har därför heller inget intresse av att leverera en produkt som de själva inte tror har en framtid inom förmånssystemet. Vi har även mycket kompetenta förskrivare, genom våra stomiterapeuter, som också skulle reagera om det kom in icke funktionsdugliga produkter i systemet.

Läkemedelsförmånen kostade samhället år 2011 cirka 22,9 miljarder kronor varav cirka 450 miljoner kronor var stomihjälpmedel fördelat på 25 000 individer, vilket innebär att varje stomiopererad kostar samhället cirka 18 000 kr per år i hjälpmedel. Drar vi bort egenavgiften på 2 200 kronor så återstår en samhällskostnad på 15 800 kronor per individ. Vi kostar alltså samhället totalt 395 miljoner kronor.

Det finns en norsk undersökning som visar på att cirka 70 procent av de opererade återgår till arbete och att bli skattebetalare. Låt oss anta att här i Sverige återgår 60 procent till att bli skattebetalare efter operation. Medelskatten antar vi ligger på 50 000 kronor per individ. Vi är cirka 25 000 opererade så 15 000 individer betalar skatt. 15 000 personer x 50 000 kronor ger alltså 750 miljoner kronor i skatteintäkter. Sen betalar vi också moms och andra statliga skatter så vi ser ut att som grupp bära våra samhällskostnader och även bidra till att andra grupper kan få sina läkemedel och hjälpmedel genom förmånssystemet.

I Niklas Hedbergs kommentar i Dagens Samhälle den 15 oktober till min artikel så använder han olika terminologi på oss stomiopererade. Låt oss enas om att vi i TLV:s värld blir kallade ”brukare” eftersom vi är användare av produkter som finns i läkemedelsförmånen. När vi vistas på sjukhus och i deras värld, då är vi ”patienter”. Det var dessutom en nyhet för mig att det i den nämnd som fattar besluten sitter med stomiopererade. Jag har för mig att det är nämnden för läkemedelsförmåner som tar beslut om vad som ska ingå i förmånssystemet och i den nämnden kan jag inte se att det finns någon som representerar stomiopererade.  Det är även märkligt om era ”experter” har daglig kontakt med stomiopererade och vi inom ILCO-förbundet är helt ovetande om det.

Sen har vi det här medextra nytta” utöver den nytta en produkt gör. Hur bedömer man den? När TLV till exempel bedömer den extra nyttan hos en sömntablett, ska man då sova två timmar längre än avsett? Många små företag och tillverkare av stomihjälpmedel har inte råd att före en lansering av produkter i Sverige genomföra kostnadskrävande teoretiska kalkyler när de söker in ett stomihjälpmedel i förmånssystemet. Jag vet att företag avstår från att lansera nya produkter i Sverige på grund av TLV:s byråkrati.

Att företagen kräver ett högre pris i Sverige än i andra länder, om de nu gör det, beror nog på att de i så fall måste leva upp till TLV:s krav och paragrafer. Eller kanske det är så att ni är dåliga förhandlare på TLV? Det är mycket märkligt att alla Nordiska länder samt de flesta länderna i Europa har kunnat köpa in de nya och innovativa hjälpmedel som finns på marknaden. Det är bara Sverige som står utanför. Dessutom har Region Västra Götaland och landstinget i Jönköpings län valt att göra egna upphandlingar av de nya stomihjälpmedel som TLV inte godkänner.

Är det TLV:s uppgift att splittra det nationella systemet för upphandling av hjälpmedel till förmånssystemet? Fortsätter detta med att landstingen gör egna upphandlingar och det nationella systemet försvinner så kommer vi att ha 21 olika system för stomihjälpmedel. Det kanske är den politiska målsättningen i Sverige att det skall bli så?

Nu i veckan presenterades ytterligare en spik i kistan för det nationella förmånssystemet då man kommer att slopa förmånen på insulinpumpar och lägga kostnaden på varje enskilt landsting. Hälso- och sjukvårdslagens målparagraf om ”en vård på lika villkor för hela befolkningen” är helt satt ur spel på grund av TLV:s agerande.

Bo Karlsson, förbundsordförande ILCO, Tarm-, uro- och stomiförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkemedelsförmåner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev