11 000 med postcovid inom primärvården

Socialstyrelsen har kontaktat regionerna för att ta reda på hur många som diagnosticerats med långtidscovid i primärvården, det vill säga framför allt på vårdcentraler.

Kartläggningen – som sträcker sig från mitten av oktober, då den officiella diagnoskoden för långtidscovid infördes, till och med mars i år – visar att det handlar om 6 128 patienter inom den offentliga primärvården.

Till det kommer ytterligare cirka 5 000 patienter inom den privata primärvården, enligt en grov uppskattning Socialstyrelsen gjort.

Statistiken bedöms som osäker eftersom samma patient kan förekomma i underlaget för både primärvård och specialistvård.

”Det går inte att säga hur stor överlappningen är. Statistikinsamlingen inom primärvården har ändå gett en bättre bild av omfattningen av postcovid även om det fortfarande behövs mer kunskap”, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Ytterligare nästan 2 400 patienter har fått en postcoviddiagnos inom den specialiserade vården.

Majoriteten av dem som får postcovid inom primärvården är kvinnor, 65 procent, medan det finns en liten övervikt av män i den specialiserade vården.

Symptomen skiljer sig också delvis mellan primärvård och specialiserad vård.

LÄS MER: Hallengren: ”Sjukvården ska inte kastas in i gigantisk omorganisation”. 

På vårdcentralerna var hjärntrötthet och kognitiv nedsättning de vanligaste symtomen, följt av smärta och besvär med lungfunktion eller andning. I den specialiserade vården var det i stället besvär med lungfunktion som var vanligast.

Hur vanligt det är med postcovid skiljer sig också över landet. Högst andel patienter med postcovid inom primärvården har Region Uppsala med 138 patienter per 100 000 invånare.

Närmast efter kom Region Östergötland, som även var den region som hade flest postcovidpatienter i den specialiserade vården i förhållande till befolkningen, följt av Gotland och Västernorrland.

Anja Haglund/TT