Det måste bli dyrare att producera avfall

Att samla in, behandla och återvinna avfall är ofta en lönsam affär. Däremot saknas det i Sverige ekonomiska incitament för att arbeta avfallsförebyggande. Detta i ett läge där det finns krav på att avfallsmängderna ska minska. Det behövs därför nya samarbeten mellan avfallsbolag och de företag som producerar avfall.

I dag läggs ett stort ansvar på hushållen att sortera och minska sitt restavfall. Samtidigt är avfall som kommer från jordbruket, industrin och handeln många gånger större. En diskussion behövs om hur en avfallsminskning i produktions- och distributionsleden ska komma till stånd.

I vår forskning har vi intervjuat företrädare för avfallsbolag, intresseorganisationer, kommunala tjänstemän och avfallsexperter för att ta reda på hur kommunala och privata avfallsorganisationer arbetar för att hjälpa sina företagskunder att förebygga och minska sitt avfall.

I dag går det avfallsförebyggande arbetet alltför långsamt, om det ens existerar. Det vi ser är att det behövs nya sätt att göra affärer på - nya typer av tjänster måste utvecklas och framtidens chefer kan behöva andra kompetenser än idag.

Det är dessutom alltför billigt att orsaka avfall, och att göra sig av med det.

I den rapport vi nyligen publicerat visar vi att avfallsbranschen många gånger har låst sig vid arbetssätt som försvårar avfallsförebyggande. Vi har identifierat fyra områden som kan förklara varför det går relativt långsamt att förebygga företagens avfall:

• Rådande affärsmodeller och affärsavtal tenderar att fokusera på enskilda affärstransaktioner som stärker en affärslogik där mer avfall är bättre än mindre.

• Det finns hos avfallsbolagen en känsla av tveksamhet om avfallsbranschens kompetens kan användas för att minska företagens avfallsproduktion exempelvis genom ökade samarbeten kring design och produktionsprocesser.

• Regelverken är mer inriktade på att säkerställa god sortering och återvinning än att främja ökat avfallsförebyggande. Det saknas också tydliga ekonomiska incitament för satsningar på avfallsförebyggande arbete.

• Infrastrukturen som är uppbyggd kring avfall stödjer främst åtgärder och aktiviteter som bidrar till att avfall strömmar in till återvinnings- och förbränningsanläggningar, snarare än att den ger stöd åt en minskad inströmning av avfall.

Vi menar därför att företag behöver höja sin ambitionsnivå och verkligen satsa på att minska sina avfallsmängder. Här behövs det också stöd från beslutsfattarnas sida.

När samhällets avfallsmängder minskar blir det till nytta för kommande generationer i form av sparade naturresurser och minskade föroreningar – men det är också ett sätt för företag att effektivisera sin verksamhet.

Representanter från de avfallsbolag som vi har intervjuat pekar på att deras företagskunder ännu inte visar något tydligt intresse för tjänster som syftar till att minska avfallsmängderna. Detta står i skarp kontrast till mål som EU har satt upp.

Orsaken kan vara att företagskunderna inte känner till eller är vana att fråga efter tjänster som bidrar till minskade avfallsmängder. Men det kan även vara ett uttryck för avfallsbranschens syn på marknaden.

Forskning visar att marknader växer fram, till exempel i takt med att samarbeten och interaktioner mellan leverantör och kund utvecklas och stabiliseras. Om synen på marknaden är att den är något som antingen finns eller inte finns, missar man att marknader skapas och omskapas hela tiden.

Många gånger måste aktörerna bygga och samordna sitt agerande för att skapa en ny marknad. Att anse att det inte finns någon marknad för avfallsförebyggande tjänster är en självuppfyllande profetia som i sig utgör ett hinder för utveckling av sådana tjänster.

Vi menar att dagens sätt att leda, organisera och styra avfallsbolag delvis kan förklara den långsamma utvecklingen av innovativa sätt att samverka med företagen för att minska avfallsmängderna.

Att minska avfallsmängderna handlar också om att framtidens chefer i större utsträckning behöver prioritera samarbete med sina kunder. Ledarna för avfallsbolagen skulle kunna låta sig inspireras av tjänsteforskningens rön att en satsning på nära och långsiktiga kundrelationer bidrar till ökad effektivitet och innovation.

En ökad samverkan med kunderna kan skynda på utvecklingen av avfallsförebyggandet.

För att Sverige ska nå EU:s mål om att arbeta sig uppåt i den så kallade avfallstrappan – det vill säga att minska avfallsmängderna – behöver vi utveckla tjänster som frikopplar resursförbrukning från ekonomisk tillväxt.

Det måste bli dyrare att producera avfall. I dag är det är för billigt att bli av med sitt avfall och för lönsamt att hantera avfall. I praktiken leder det till att avfallsförebyggande i mångt och mycket förblir tomma ord.

Anette Svingstedt, lektor i tjänstevetenskap Lunds universitet

Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi Lunds universitet