Bekämpa översvämningar är ett lagspel

REPLIK Svenskt Vatten har med intresse tagit del av två debattartiklar i Dagens Samhälle om översvämningar och kommunernas ansvar att hantera denna problematik: ”Bättre skydd mot skyfall kräver ny lag” skriven av företrädare för VA Syd, respektive Fastighetsägarnas artikel ”Kommunerna skyldiga att förebygga översvämningar”.

Låt oss först slå fast att det inte går att klimatanpassa våra samhällen om inte varje berörd aktör aktivt bidrar till lösningarna. Att tilldelas ansvar utan att ha rådighet över helheten fungerar inte. Annorlunda uttryckt, makt och ansvar måste hänga ihop.

Svenskt Vatten anser att man inte kan klimatanpassa våra samhällen på det mest effektiva sättet till den bästa kostnaden med dagens förutsättningar.

I Fastighetsägarnas artikel väljer man att fokusera på VA-systemen och ledningarna i synnerhet. Det är ett tekniskt tänkande som är gammaldags och har ersatts av att man i dag vill skapa en så kallad hållbar dagvattenhantering som syftar till att mer likna naturens sätt att hantera dagvatten.

Förr i tiden såg man dagvattnet som något man bara ville bli av med så snabbt som möjligt. I dag vet vi att större rör krockar med alla ambitioner att minska dagvattenföroreningar på ett miljömässigt sätt. Regnvatten som tas om hand i rör leder till högre miljöbelastning i recipienten än om det kan hanteras lokalt på grönytor.

Det är varken tekniskt eller ekonomiskt rimligt att hantera de toppflöden som uppstår vid extrema skyfall med hjälp av slutna rörsystem. Denna insikt kan belysas av skyfallet i Malmö den 31 augusti 2014.

Det avloppsnät som Malmö har rymmer volymmässigt vatten motsvarande elva Turning Torso. Men det skyfall som föll 2014 hade en volym motsvarande ytterligare 54 stycken Turning Torso. Faktum är att många av de senaste årens skyfall i Köpenhamn, Sundsvall, Kalmar eller Norrköping inte hade klarat sig med nya eller större rör. Volymen vatten är helt enkelt för stor och kommer för snabbt.

Vi behöver en tydligare lagstiftning när det gäller roller, ansvar och finansiering vilket blanda annat miljömålsutredningen har pekat på. I princip alla med insyn i problematiken är överens om att vi inte har en klimatlagstiftning som är klimatanpassad.

Ett utav huvudproblemen som Fastighetsägarna inte vill kännas vid är att kommunerna i dag saknar möjlighet att få alla berörda fastighetsägare att ta ansvar för sin del av klimatanpassningen. Detta gäller särskilt när man skall klimatanpassa alla befintliga samhällen.

Alla aktörer, också privata fastighetsägare, måste bidra till att fördröja en viss andel av det dagvatten som uppstår inom den egna fastigheten. Alternativet är att kommunen skulle svara för all fördröjning utav dagvatten, som även genereras på privat mark. Detta vore ekonomiskt orealistiskt, praktiskt svårgenomfört (var finns ytorna?) och en miljömässigt olämplig lösning.

Det spelar också liten roll för helheten om en enskild fastighetsägare gör allt rätt på sin tomt, om inte hela kvarteret gör likadant. Särskilt viktigt är det att vi kan fördröja dagvattenavrinningen från stora hårdgjorda ytor, exempelvis parkeringsplatser på privat mark.

Däremot ser vi ljust på att regeringen nu har tillsatt Klimatanpassningsutredningen som fått i uppdrag att svara på om nuvarande lagstiftning behöver ändras för att tydliggöra ansvar och lösa finansieringen av klimatanpassningsåtgärder.

Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla spelare måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen.

Anna Linusson, vd Svenskt Vatten

Hans Bäckman, expert inom rörnät och klimat, Svenskt Vatten