Bättre skydd mot skyfall kräver ny lag

Klimatet ändrar sig. Korta, häftiga regnbyar kommer över oss oftare än förr. Sommaren 2014 upplevde Malmö det värsta skyfallet sedan mätningarna startade i början på 1900-talet. Regnet föll i så stora mängder att avloppssystemet inte hann hantera det. Det fick följder som marköversvämningar och översvämmade källare.

När vi bygger nya områden i Malmö rustar vi redan i dag för att kunna hantera stora regnvattenmänger, men den äldre bebyggelsen utgör stora utmaningar eftersom avloppsvattnet här innehåller både regnvatten och vatten från hushållens kök och toaletter som går ut i samma rör.

I takt med att staden växer och avloppsvatten från allt fler nya bostadsområden ska passera på väg mot reningsverken krävs lokala åtgärder för att minska risken för översvämningar i dessa delar av staden.

I dag finansieras vatten och avloppsverksamheten i Sverige av taxor. Detta är reglerat i lag och pengarna får endast användas för att betala kostnader i den egna verksamheten.

Avloppssystemet anpassas kontinuerligt efter nya krav i takt med att staden växer och utvecklas. Att bygga ett helt nytt ledningssystem för att klara att ta emot extrema regnfall blir en väldigt dyr lösning som kräver ombyggnad av våra gator och fastigheter under oöverskådlig tid.

Ska vi kunna bygga städer som håller för framtida klimatförändringar och skyfall måste vi få fler verktyg för att klimatanpassa våra städer och då inte minst våra fastigheter.

Köpenhamn drabbades hårt av ett skyfall redan 2011. Efter detta påbörjade Danmark det viktiga arbetet med att klimatanpassa städerna.

Med en ny lagstiftning har Köpenhamn kunnat satsa på lösningar som gör så att så mycket som möjligt av regnvattnet kan hanteras utanför avloppssystemet. På så sätt minimerar de effekterna av översvämningar även under extremregn.

Danmarks lagstiftning är ett exempel på hur det går att arbeta för att snabba på förloppet med att klimatanpassa städerna i ett klimat som är snarlikt det i Malmö. Där är det nu möjligt att via VA-taxor medfinansiera projekt som genomförs av andra kommunala förvaltningar eller privata intressenter för att hantera regn och ytvatten på ett hållbart sätt.

Även ansvarsmässigt har tydliga regler införts för exempelvis skydd av källare. Källare ses i Danmark som en riskkonstruktion som det inte är samhällsekonomiskt rimligt att skydda via avloppssystemet.

Det blir därmed fastighetsägarens ansvar att skydda sig genom att installera översvämningsskydd eller vidta andra åtgärder inom fastigheten.

Sverige saknar relevant lagstiftning och rollfördelning för att kunna klimatsäkra våra fastigheter och städer. Vi befinner oss i ett läge där klimatanpassningen av våra städer antas ske på något slags ideell basis och där samarbeten ska lösa en situation med motstridiga intressen.

Det finns ingen möjlighet från samhällets sida att ställa krav på att fastighetsägare ska ta ansvar för sin del av klimatanpassningen, varken i nybyggnadsområden eller i befintlig miljö, trots att större delen av marken i en tätbebyggd stad är privatägd.

Det finns heller inget lagstöd för att fördela ansvaret för klimatanpassning mellan stadens olika aktörer.

En viktig förutsättning för en klimatomställning av vårt samhälle är ökad kunskap om hur det går att skydda sin egen fastighet men det kommer inte att räcka.

Malmö arbetar därför mycket aktivt med att ta fram en skyfallsplan för att minska de negativa konsekvenserna av skyfall. För att arbetet med anpassningen av våra städer ska kunna ske med trovärdighet krävs även stöd i lagstiftningen så att arbetet kan påskyndas och att alla berörda känner till sin roll.

Detta kommer att behövas i en tid när extremt väder och dess konsekvenser kommer att sätta oss och vår miljö på prov. I Malmö ska vi givetvis ligga i framkant och blicka decennier framåt för att möta klimatförändringarna och bygga en hållbar stad tillsammans som även håller för framtida generationer.

Carina Svensson, ordförande (S) VA Syd

Milan Obradovic, kommunalråd för teknik och miljö (S) Malmö Stad