Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Tolkbristen inom sjukvården är en myt

Ansvariga inom landstinget ska inte skylla ifrån sig. Det är till stor del deras eget fel att Stockholms läns vårdgivare och patienter många gånger får så dåliga tolkar. Betalar man sämst får man de sämsta tolkarna. Svårare än så är inte ekvationen.

Publicerad: 18 februari 2015, 11:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ansvariga inom SLL ska inte skylla ifrån sig; det är till stor del deras fel att patienter får så dåliga tolkar.


Ämnen i artikeln:

VårdkvalitetErsättningsreglerPatientsäkerhet

Jag är auktoriserad tolk i ryska, boende i Stockholms län. Ofta hör och läser man i medierna att Stockholms läns landsting (SLL) larmar om att det råder brist på kvalificerade tolkar inom vården, bland annat i tidningen Metro fredagen den 2 januari. I artikeln berättades om en äldre kvinna som på S:t Görans sjukhus var nära att drabbas av allvarlig felbehandling på grund av dålig tolkning.

Jag anser att problembeskrivningen i den här typen av rapportering ofta är felaktig och att SLL försöker skylla ifrån sig på tolkar och/eller tolkförmedlingar gällande orsakerna till det beskrivna problemet. Jag vill reda ut en del begrepp och skingra ett par missförstånd, samt placera tillbaka huvuddelen av skulden för den uppkomna situationen där den hör hemma: hos landstinget självt.

Det råder egentligen inte alls någon brist på kvalificerade tolkar i Stockholmsområdet, åtminstone inte när det gäller större tolkspråk som arabiska, persiska, kurdiska, ryska och så vidare, utan den största anledningen till att tolkkvaliteten många gånger är låg inom vården är att tolkuppdrag som utförs för SLL ersätts med usla arvoden och dessutom (med något sällsynt undantag) med noll noll kronor i reseersättning oavsett restid. Kvalificerade tolkar försöker därför att undvika vårduppdrag, för att i stället så långt det går ta uppdrag hos polisen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och liknande. Staten betalar nämligen både hyggliga arvoden och anständiga reseersättningar.

Det stämmer visserligen att väldigt få tolkar har Kammarkollegiets auktorisation med särskild sjukvårdskompetens. Däremot är mångfaldigt fler tolkar – som jag själv – allmänauktoriserade, alltså auktoriserade av Kammarkollegiet men utan specifik inriktning. Även en allmänauktoriserad tolk har bred kunskap om sjukvård och har studerat in stora mängder sjukvårdstermer. Även en allmänauktoriserad tolk har testats och godkänts av Kammarkollegiet avseende såväl realiakunskaper om sjukvård som rent språkliga kunskaper på området.

Här finns enligt mig ett stort återkommande missförstånd i debatten. I medierna låter det alltid som om endast auktoriserade tolkar med särskild sjukvårdskompetens skulle kunna utföra ett fullgott arbete inom vården. Så är det inte. En auktoriserad sjukvårdstolk är naturligtvis bäst lämpad att tolka vid verkligt avancerade uppdrag, men jag hävdar bestämt att de kunskaper som en allmänauktoriserad tolk har om sjukvård är fullt tillräckliga för att hen på ett betryggande sätt ska kunna utföra åtminstone 95 procent av landstingets tolkuppdrag. Det finns alltså två nivåer av auktorisation. Detta framkommer aldrig i debatten. Jag blir osäker på om berörda ansvariga inom landstinget ens själva känner till det.

Det stora problemet är alltså inte att så få tolkar har auktorisation med särskild sjukvårdskompetens, utan att även den betydligt större gruppen allmänauktoriserade tolkar undviker vården i möjligaste mån, på grund av att landstinget inte värdesätter tolkar. Tolkförmedlingarna tvingas då att till vårduppdragen skicka tolkar som ibland helt saknar utbildning och kompetens, som man snudd på har tagit in från gatan.

Jag är säker på att de flesta av landstingets egentliga tolkanvändare – läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer och så vidare – inte har en aning om hur dåliga arvoden deras tolkar har. Här kommer därför ett ögonöppnande klargörande: Som auktoriserad tolk får jag för en timmes tolkning 175 kronor netto. För ytterligare en halvtimmes tolkning får jag 57 kronor och 40 öre netto. För resan får jag som sagt normalt absolut ingenting. Inom Stockholms län är det inte ovanligt att det tar en timme att resa till ett uppdrag. Exempelvis kan alltså ett en timmes uppdrag i praktiken ta tre timmar. För dessa tre timmar får jag fortfarande bara 175 kronor netto. Detta innebär att en auktoriserad tolk som (teoretiskt) bara har uppdrag för landstinget – om hen så flänger runt hela dagarna – svårligen kommer upp i en nettoinkomst per månad på mer än 13 000 - 14 000 kronor. I praktiken har hen heller då ingen betald semester.

Hur stort påslag får då en auktoriserad tolk med särskild sjukvårdskompetens? Jo, för en timme får hen 17 kronor och 50 öre netto. Det skulle vara intressant att höra någon arvodesansvarig förklara hur man resonerade sig fram till att just 17 och 50 borde vara rätt nivå för att inspirera till kompetensutveckling.

Tolkbristen är en myt, åtminstone när det gäller de vanligaste tolkspråken. Patienten i den nämnda Metroartikeln var arabisktalande. För henne skulle det finnas hur många kvalificerade tolkar som helst om SLL, genom de tolkförmedlingar man sluter avtal med, bara betalade hederliga arvoden och reseersättningar. Ansvariga inom landstinget ska inte skylla ifrån sig; det är till stor del deras eget fel att Stockholms läns vårdgivare och patienter många gånger får så dåliga tolkar.

Betalar man sämst får man de sämsta tolkarna. Svårare än så är inte ekvationen. Berörda tolkförmedlingar kan visserligen i någon mån själva påverka arvodesnivåerna, men deras marginaler är små. Det ankommer huvudsakligen på landstinget att tillse att patientsäkerheten inte slängs i sjön; de avtal man sluter måste ge så pass mycket ersättning till förmedlingarna att dessa både har råd med vettiga arvoden och sin egen överlevnad.

Erik Dahlberg, auktoriserad tolk

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev