Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Integration & segregation

Ta nyanländas hörselskador på allvar

En av de vanligaste krigsskadorna är hörselskador till följd av buller. De här skadorna upptäcks ofta inte när nyanlända kommer till Sverige vilket gör att många, speciellt unga, ställs inför onödigt stora utmaningar.

Publicerad: 21 oktober 2016, 13:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I Värmland har det gjorts en undersökning som visar att 40 procent av de som flytt från Syrien har en hörselskada


Ämnen i artikeln:

NyanländaNyanlända elever

Fyra av tio nyanlända har någon form av hörselskada. Det är problematiskt för att det många gånger inte upptäcks och därför blir en onödigt stor utmaning för många, inte minst unga som båda ska lära sig ett nytt språk och prestera i skolan.

I Värmland har det gjorts en undersökning som visar att 40 procent av de som flytt från Syrien har en hörselskada. Att det är så många som har en hörselskada tros vara en konsekvens av att hörselskador till följd av buller är en av de vanligaste krigsskadorna samt att många nyanlända i Sverige kommer från områden där det råder brist på fungerande hälso- och sjukvård.

Det är alltså många som lever i stor ovisshet om att de har en hörselskada, vilket gör det omöjligt att vidta åtgärder för att skapa bra förutsättningar för integration. Detta blir inte minst ett problem för nyanlända barn och unga som börjar skolan. Förutom eventuell hörselskada så bär många på mycket stress och upprivna sår i ryggsäcken. Skolan räcker inte heller till många gånger för att skapa trygghet för elever. Elevhälsoteamen har små möjligheter att arbeta förebyggande och vara tillgängliga. Det råder också brist på specialpedagoger och speciallärare som kan vara med och fånga upp eleverna.

För några veckor sedan kom också skolverkets rapport Tillgängliga lärmiljöer som tydliggjorde att många skolor inte är anpassade för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Elever exkluderas i brist på särskilda anpassningar och resurser.

Kombinationen av att många nyanlända har, ofta omedvetna, hörselskador och att tryggheten i skolan för många uteblir samt att det finns stora brister i inkludering, slår hårt mot eleverna. Det är långt ifrån förutsättningar som ger alla elever en rättvis chans att lyckas.

Ett steg på vägen för att detta ska kunna åtgärdas anser vi, likt Hörselskadades Riksförbunds krav, att alla nyanlända får en hörselscreening. Detta för att snabbt identifiera de eventuella hörselskador som finns för att nödvändiga åtgärder ska kunna vidtas.

Sedan anser vi också att skolan måste få resurser att ta ansvar för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det handlar både om att stärka elevhälsan med mer personal och kompetens samt att fler specialpedagoger och speciallärare anställs. Elever i behov av extra anpassning måste kunna få tillgång till detta, oavsett om det handlar om en teckenspråkstolk, hörseltekniska hjälpmedel eller mindre undervisningsgrupp.

Nyanlända har likt alla andra rätt att få tillgång och förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning och ta sig in i samhället. En osäker skolgång där ens behov inte tas på allvar, oavsett om det medvetet eller omedvetet är att inskränka alla ungas rätt till utbildning. Politiker, huvudmän och rektorer måste ta detta på allvar och vidta nödvändiga åtgärder.

Jonathan Wahlström, ordförande Unga Hörselskadade

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

NyanländaNyanlända elever

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev