”Statsbidrag krävs om fler nyanlända ska klara skolan”

Det sägs att historien påverkar oss och att den som en gång varit nödställd vet att hjälpa en annan nödställd. Pajala och Tornedalen är historiskt sett en bygd bestående av minoriteter som i generationer upplevt sig förtryckta av Majoritetssverige. I kombination med en ur fattigdom sprungen generositet har detta skapat en medmänsklighet gentemot nya människor som i dag bosätter sig här.

Under 2014–2016 välkomnade Pajala kommun, som så många andra små kommuner, hundratals asylsökande och så småningom bosatte sig även vissa av dem här. De har blivit våra grannar och våra vänner. För Pajala som är en befolkningsmässigt liten kommun ser vi varje ny invånare, oavsett varifrån personen kommer, som en tillgång och en resurs för framtiden. För några veckor sedan tecknade vi en överenskommelse med Luleå kommun om att ta över 32 av deras anvisningar av nyanlända personer för 2018. Våra företag står inför generationsskiften och kommer att behöva nyanställa. Även välfärdssektorn med vård, skola och omsorg står inför pensionsavgångar där yngre medarbetare behöver ta vid.

Bland de nyanlända som kommit till Pajala har de flesta funnit sig tillrätta. Nycklarna till att få människor att trivas ligger i att skapa trygghet genom att barnen kommer till en välfungerande skola, att bostaden snabbt blir ens egen och att de vuxna ser möjligheter till utbildning och arbete. Många av de vuxna har redan börjat sitt första jobb eller språkpraktik. Genom möjligheten till kommunens betalda sommarlovspraktik har även många av ungdomarna hunnit jobba sina första veckor. Men kittet i samhället är civilsamhället. Det är där människor sätter guldkant på fritiden och knyter nya vänskapsband.

Från kommunens sida hade vi inte klarat etableringsarbetet ensamma, men med hjälp av riktade statsbidrag, projektmedel från bland annat Länsstyrelsen, ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen där deras möjligheter till subventionerade anställningar nyttjas, har vi lyckats hitta flera vägar till ett avlönat arbete för våra nyanlända invånare.

En stor utmaning för oss som kommun gäller emellertid det stöd nyanlända elever och asylsökande barn behöver under sina första år i Sverige. De elever som kommer i gymnasieålder har bara ett par år på sig att uppnå behörighet till nationella program och det krävs en stor insats både från den unga själv och från skolan för att klara det.

När det gäller nyanlända ska skolorna bekosta stödinsatserna inom ramen för den ordinarie skolpengen. För asylsökande erhåller skolorna ett statsbidrag. Detta skapar stora utmaningar för en liten kommun där det dels är svårt att rekrytera modersmålslärare och där kostnaden för extra personal blir betydande då det samtidigt ligger sparbeting på skolan generellt. Efterhand som fler får uppehållstillstånd så har dock skolan kvar särskilda undervisningsgrupper för att de ska bli behöriga till ett nationellt program.

Dessa kostnader finns det tyvärr inte utrymme för i den kommunala ekonomin. Det finns naturligtvis en fara i att debatten kommer att handla om att den här gruppen gör att andra delar i skolan måste spara mer!

Från Pajala kommuns sida hade vi gärna sett att det fanns ett riktat statsbidrag för stödinsatser för nyanlända även efter de fått upphållstillstånd så att vi kan ge eleverna en likvärdig chans att nå de av skollagen uppsatta målen. Om regeringens lagförslag som presenterades i måndags går igenom i riksdagen blir det desto viktigare eftersom en stor grupp ensamkommande med tillfälliga uppehållstillstånd då kommer att erbjudas möjlighet till studier.

Det är inte konstigt att de här eleverna behöver extra stöd och det är samhällsekonomiskt strategiskt att satsa resurser nu för att ge de unga så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. Kostnaderna för insatserna bör dock inte belasta enskilda kommunbudgetar.

Jan Larsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Pajala