Släpp in studieförbunden i etableringen

Det finns drygt 138 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dem har över 84 000 personer deltagit i satsningen Svenska från dag ett hittills i år.

När asylsökande i hela landet fick möjlighet att delta i studiecirklar förra hösten så visade sig intresset vara enormt. Lika stort var engagemanget hos de tio studieförbunden, föreningsaktiva och allmänheten.

Det strömmade till pensionerade sfi-lärare som introducerade svenska språket, kockar som undervisade i att laga mat, och vana cirkelledare som byggde studierna på deltagarnas frågor. Efter 15 månader har inte intresset avtagit.

Vad ger det att få studera från dag ett som asylsökande?

￭ Språket. Sfi-lärare vittnar om personer som, när de väl fått uppehållstillstånd, kvalar in direkt till mer avancerade nivåer av Svenska för invandrare. Vi som träffat asylsökande i verksamheten gläds åt att kunna småprata om familj och väder, höra nyanlända formulera sig på svenska om sin situation och framtidsplaner, med människor som bara varit ett par månader i landet.

￭ Kontakter. Utöver språket är nätverkandet viktigt, precis som för den som går en kvällskurs i akvarell eller historia. Nya bekanta kan bli nya vänner. ”Du är den första jag lär känna i Sverige som inte är en myndighetsperson” fick en ideell cirkelledare höra, och hen är säkert inte ensam om att få vara en första glimt av det svenska samhället. Vi vet hur viktigt det är, 7 av 10 jobb tillsätts via kontakter.

￭ Aktivitet. Studierna är i snitt på 29 timmar utspridda på flera lektioner på ett par timmar. 29 timmar är en liten stund för den väntar länge på asylbesked, men att mötas och lära nytt tillsammans bryter sysslolösheten och kan leda till mer.

Vi menar att regeringen behöver tänka om när det gäller den så kallade etableringsfasen, vilket är tvåårsperioden efter att en person fått uppehållstillstånd. I dag ligger uppdraget på Arbetsförmedlingen, kommunerna tillsammans med andra myndigheter, och finansieras av regeringen. En undersökning från Arbetsförmedlingen visar att bara fem procent av de nyanlända går på en reguljär utbildning efter att de lämnat etableringen. Det reser berättigade frågor om myndigheterna verkligen klarar denna uppgift på egen hand.

Här borde de tio studieförbunden komma in. Studier visar att den som deltar i folkbildning inte bara höjer sin kunskap, utan även sänker sin tröskel för att studera vidare. Man får också med sig en känsla av gemenskap och att ens röst räknas.

Alla är olika och det finns en väg för varje människa. Du som söker och får asyl i Sverige bör få en god start, och de tio studieförbunden vill bidra med det. Vi har erfarenhet av att arbeta med såväl lågutbildade som akademiker. Hos oss finns människor från helt olika bakgrund som samlas kring ett fritidsintresse. Vi har kontakt med föreningar som ordnar efter-skolan-aktiviteter, allt från musikinspelning till läxhjälp.

Att släppa etableringen enbart till offentliga institutioner kommer aldrig att lyckas. Låt engagerade människor från civilsamhället bidra i större skala. I vår folkbildning med asylsökande har vi visat att studieförbunden lyckats där myndigheterna gått bet. Att samverka med studieförbunden är både humant och ekonomiskt effektivt, och framförallt ger det deltagarna kunskap och en känsla av sammanhang.

Att ställa studieförbunden vid sidan i etableringen är ett slöseri som Sverige inte har råd med. Nya nätverk behövs både för redan etablerade svenskar och för nyanlända. Att skapa ett socialt hållbart samhälle för alla är något vi gör tillsammans. Det är inte något som stat och kommun klarar på egen hand.

David Samuelsson, generalsekreterare, Studieförbunden