Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Ryktet går om Etableringslyftet – här får 8 av 10 nyanlända jobb

Publicerad: 17 november 2021, 11:34

”Ryktet sprider sig. Men vi kan inte emot alla”, säger projektledaren Annika Nordgren.

Foto: Pressbild, Erik Simander

Tre kommuner gick samman för att slussa nyanlända och långtidsarbetslösa till jobb eller studier. Det blev succé. ”De arbetslösa står i kö för att komma med”, säger projektledaren Annika Nordgren.


Ämnen i artikeln:

ArbetslöshetNyanländaSamverkanKommunerRekrytering

Etableringslyftet heter projektet och är ett samarbete mellan kommunerna Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby i norra Stockholm.

Här får nyanlända och utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden skräddarsydd stöttning och coachning för att snabbt komma ut på arbetsplatser eller till vidareutbildning.

Av de 390 deltagare som fullföljt projektet har 94 procent skaffat egen försörjning efter i genomsnitt fem månader. Fyra av fem har fått jobb, övriga studerar med studiemedel.

Om man även räknar med dem som avbrutit sitt deltagande i projektet, på grund av till exempel flytt eller föräldraledighet, har 74 procent gått vidare till jobb eller studier. Målet var minst 50 procent.

– Vi har nått fantastiskt bra resultat. Jag har inte sett något annat arbetsmarknadsprojekt i Sverige som har så här bra siffror, säger projektledaren Annika Nordgren.

Vad är nyckeln till framgången?
– Att vi har rätt person på rätt plats. Och att vi jobbar väldigt nära deltagarna, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna.

Projektet har uppmärksammats av regeringskansliet. Förra året tog arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet del av en dragning.

När en ny arbetssökande slussas in i Etableringslyftet kartläggs dennes kunskaper och erfarenheter noga. Deltagaren får en introduktion om den svenska arbetsmarknaden och olika yrken, om datakunskap och jobbsökandets ABC. Undervisning och träning i svenska språket sker parallellt med introduktionen, jobbcoachningen och rekryteringsträffarna.

– Om man inte kan söka sig ut i arbetslivet för att språkkunskaperna inledningsvis brister är risken stor att man står kvar och stampar på samma fläck, säger Annika Nordgren.

Språkstödjarna är därför viktiga. De kan sitta med under rekryteringsintervjuer, men kan också hjälpa de ofta kortutbildade nyanlända att navigera i djungeln av myndigheter.

– Det integrerade språkstödet finns där från dag ett och hela vägen tills deltagaren har gått vidare till jobb eller utbildning.

Etableringslyftet bygger på tre pelare. En är det integrerade språkstödet. En annan ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Den tredje är matchningen mot arbetsgivarna.

LÄS MER: Så gick det för Uppsalas ensamkommande: ”Väldigt glädjande resultat”. 

Arbetsförmedlingen är en part i samverkansprojekt och har en arbetsförmedlare på plats i lokalerna.

– Det är en ynnest att kunna ha en arbetsförmedlare som sitter tillsammans med oss. Det skapar en väldig effektivitet, säger Annika Nordgren.

Arbetsförmedlaren avgör vilka som kan vara med i projektet, ser till att Arbetsförmedlingens regelverk följs och kan ge snabba svar till arbetsgivarna, till exempel om företaget har rätt till lönestöd när det tar en emot nyanländ på arbetsplatsen.

Den tredje pelaren – matchningen mot arbetsgivarna – underlättas av att de tre kommunerna samarbetar.

– Arbetsgivarna får möta kandidater från tre kommuner i stället för en. Det gör det lättare att matcha rätt person till rätt arbetsplats.

En majoritet av deltagarna får inte jobb där de själva bor, utan i någon av de andra kommunerna.

Delprojektledaren Danilo Espinoza och utbildningssamordnaren Joanna Olin lägger upp veckans arbete.

Foto: ERIK SIMANDER

Det är kö till Etableringslyftet.

– Ryktet sprider sig. Men vi kan inte ta emot alla.

Vilka tips har du till andra kommuner som vill testa det här?
– Att inom de fasta ramarna vara flexibel och styra om i fall att man märker att det är något som inte funkar. Vi hade till exempel tänkt skapa en enklare utbildning med inriktning mot lager. Efter ett tag förstod vi att våra deltagare hade andra jobbmål. Då skrotade vi snabbt den idén.

Att ta hänsyn till språk, sociala koder och kulturella skillnader och ha med sig dessa perspektiv när man bygger insatser är också avgörande för att nå framgång, enligt Annika Nordgren.

LÄS MER: Kommunerna nyckelspelare i intensivår för nyanlända 

Projektet startade 2018 och fick en tvåårig fortsättning 2020. Budgeten för fortsättningsfasen är knappt 40 miljoner kronor, varav 47 procent kommer från Europeiska socialfonden.

Vad som händer när pengarna är slut efter den sista december 2022 är oklart.

– Det är så klart oroande. Vi är personaltäta och det kostar ju pengar, säger Annika Nordgren.

Ann-Christin L Frickner (C), kommunalråd och ordförande i näringslivs- och kompetensutskottet i Upplands Väsbys kommun, säger att Etableringslyftet har lett till ”fantastiska framgångar”. Ändå vågar hon inte lova att det kommer att fortsätta.

– Om jag får bestämma blir det så.

Men det är inte säkert?

– Vi tre kommuner för samtal om hur det här ska kunna gå från ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden till att vara en del av en löpande organisation. Vi kanske också kan samarbeta med fler kommuner?

Ann-Christin L Frickner (C), kommunalråd och ordförande i näringslivs- och kompetensutskottet i Upplands Väsbys kommun.

Foto: Pressbild

Borde inte Arbetsförmedlingen sköta eller betala er för Etableringslyftet?

– Absolut. Kommuner har inte uppdrag att förmedla arbeten – det är ett statligt ansvar, som vi har tagit på oss för att det behövs. 

– Vi vet ju att många nyanlända hamnar i utanförskap. Att hjälpa dem till egen försörjning och att möta framtidens behov av arbetskraft är en stark drivkraft för oss, säger Ann-Christin L Frickner. 

LÄS MER: Därför kan Eskilstuna inte säga nej till nyanlända 

 

Stefan Helte

Reporter

sh@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev