Riksrevisionen godkänner bosättningslagen – men föreslår förändringar

I mars 2016 infördes bosättningslagen, vilket innebar att kommunerna blev skyldiga att ta emot och ordna bostad åt nyanlända som inte klarar det på egen hand.

Riksrevisionen har nu granskat om lagen lever upp till riksdagens intentioner om snabbare mottagande och bättre spridning över landet. Myndighetens svar blir att lagen fungerar väl.

Enligt granskningen kommer de nyanlända som bott på Migrationsverkets anläggningsboenden till en kommun i snitt 32 dagar snabbare än innan lagen infördes.

Mottagandet är numera också jämnare fördelat i förhållande till kommunernas befolkningsstorlek, arbetslöshet och mottagande av asylsökande.

Bosättningslagen har även medfört att fler nyanlända anvisas till kommuner med låg arbetslöshet. Enligt Riksrevisionens beräkningar har detta gett ökad sysselsättning och även höjt nyanländas inkomster med i snitt 3 000 kronor per år.

LÄS MER: Laxå vill ha fler flyktingar - ”Varje invånare guld värd”

Hur många nyanlända som enligt bosättningslagen ska anvisas till en kommun regleras i så kallade kommuntal. Dessa bygger bland annat på befolkningsstorlek och tidigare mottagande. Dialogen med kommunerna sköts av länsstyrelserna.

– Migrationsverkets och länsstyrelsernas arbete med fördelningen av mottagandet på läns- respektive kommunnivå har fungerat väl och det finns ett bra samarbete mellan myndigheterna. Det har gynnat måluppfyllelsen, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Därför kan Eskilstuna inte säga nej till nyanlända

Det är tunt med förslag på förbättringar i Riksrevisionens rapport. Men ett är att Migrationsverket systematiskt ska kartlägga de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att det blir lättare att matcha anvisningen till en kommun med den efterfrågan på arbetskraft som finns just där.

Rapporten konstaterar också att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till en kommun som de har anknytning till, eftersom den kommunen redan uppfyllt sina åtaganden enligt bosättningslagen. Inte minst kan detta drabba barn.

– I praktiken försvårar det för Migrationsverket att agera i enlighet med barnkonventionen, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.

LÄS MER: Nu tar Piteå över ansvaret för Norrbottens ensamkommande 

Riksrevisionen föreslår att regeringen gör det möjligt för Migrationsverket att utifrån en bedömning av barnens bästa placera nyanlända vid sidan av kommuntalen.

Bosättningslagen slår inte fast hur länge en kommun ska tillhandahålla en bostad till en nyanländ. I förarbetena till propositionen skriver regeringen att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder.

I praktiken har det dock blivit så att många kommuner, inte minst runt storstäderna, erbjuder tvååriga kontrakt. I undersökningen har Riksrevisionen intervjuat en rad representanter i fem icke namngivna kommuner. Fyra av de fem kommunerna erbjuder permanenta bostäder. Riksrevisionen föreslår inga skärpningar av bosättningslagen vad gäller längden på kommunens ansvar.

Tre av de intervjuade kommunerna har fått ett ökad mottagande sedan bosättningslagen infördes. De uppger att deras kostnader för försörjningsstöd ökat bland annat beroende på det.

De två kommuner vars mottagande minskat sedan lagen infördes uppger att det inneburit nedskärningar. De bedömer att det kan leda till bristande kapacitet och beredskap om mottagandet måste öka igen.