Nyanlända lyckas bättre med individuella insatser

De senaste 15 åren har Sveriges demografi förändrats. En ökad invandring har lett till att var femte invånare i dag är född utomlands. Andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen har fördubblats från knappt sju till 13,4 procent mellan åren 1997 och 2013.

Enligt DN/Ipsos (januari 2015) är skolan och integrationen de två viktigaste samhällsfrågorna i dag.

I debatten hörs nästan bara det som är negativt. Huvudargumentet är ofta att invandringen och integrationen kostar för mycket pengar. Det är sant att stora resurser går till olika typer av insatser för att klara invandringen. Samtidigt måste vi kunna tänka ytterligare två steg.

1) Hur använder vi de resurser vi har smartare? Hur tar vi emot, hur lär vi ut svenska, hur görs asylprövningar, hur integrerar vi? Hur tar vi vara på den kompetens de som kommer hit har? Vem gör det? Vi är helt övertygade om att vi kan minska kostnaderna väsentligt, samtidigt som vi får högre kvalitet och bättre resultat på det vi gör.

2) Invandrare är en tillgång. Invandring är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla vår välfärd. Med en befolkningstillväxt utan invandring, kommer vi aldrig kunna möta det arbetskraftsbehov vi har.

Grunden till en lyckad integrering är språket. Som det ser ut i dag, tar det i genomsnitt sju år för en flykting som anländer till Sverige att integreras i samhället och få ett jobb. Sju år är lång tid. Tittar man på jämförbara länder som Tyskland och Storbritannien är det en väldigt hög siffra.

Många tror att det finns en snabb och enkel lösning. Det gör det tyvärr inte. Vad kan vi då göra för att förbättra och effektivisera integrationen?

1) Individualisera. Normen i dag är ”lika för alla”. Det fungerar inte. I stället för att vara ”tillräckligt bra” för alla, är det dåligt för de flesta.

Att individualisera är svårt. Men lönsamt på sikt. Kan vi ge varje enskild person det hen behöver kommer fler att lyckas. En del har ambitionen att efter språkstudierna läsa vidare på gymnasie- eller högskolenivå medan andra bara vill lära sig grundläggande svenska för att klara vardagslivet och enklare jobb. Andra är högskoleutbildade, och vill snabbt kunna hitta ett jobb som motsvarar deras utbildning. Behoven är alltså enormt olika. Det måste speglas i utbildningssystemet.

2) Tidiga insatser. Vi vill kunna arbeta med nyanlända redan under asyltiden. Det förslag om snabbspår som Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade 19 februari är bra eftersom vi snabbare kan erbjuda relevant utbildning.

En annan viktig del för att korta ner tiden det tar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden är parallella studier med SFI. Flyktingar som varit egenföretagare i sina hemländer bör exempelvis gå starta eget-kurser.

En lyckad integration har många vinnare. Det innebär att invandrare får tillfälle att delta fullt ut i samhällslivet i sitt nya hemland. Det innebär att lära sig det språk som talas i det land man nu bor i, det betyder att man kan försörja sig själv – båda är avgörande faktorer för en lyckad integration.

Hittills har integrationen av invandrare i Sverige inte varit särskilt framgångsrik. Det är dags för politiker, näringsliv, kommuner, utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen att bli bättre på att arbeta tillsammans och sätta gemensamma mål. Nyckeln är alltså samarbete. Problemet är att ingen tar ett helhetsgrepp och sätter gemensamma mål som vi alla kan samarbeta kring.

Vi måste alla göra mer – för de människor som kommer hit, men också eftersom integrerade invandrare berikar vårt samhälle både kulturellt och ekonomiskt.

Keith Fransson, chef för Academedias vuxenutbildning

Marcus Strömberg, vd Academedia