Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Ny rapport: Stor ökning av segregationen

Publicerad: 8 juli 2021, 07:35

Anders Kessling, direktör för Delegationen mot segregation.

Foto: Delegationen mot segregation

Segregationen i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Det visar en rapport från Delegationen mot segregation. ”Gör vi ingenting dras samhället isär ytterligare”, säger myndighetens chef.


Ämnen i artikeln:

StadsplaneringEkonomisk politik

Segregationen i Sverige gör att människors livschanser påverkas av var de bor. Det är en av slutsatserna som Delegationen mot segregation (Delmos) drar i sin årsrapport. Det betyder kostnader för samhället i stort i och med att befolkningen i vissa områden inte har möjlighet att uppnå sin fulla potential.

Bakom segregationen finns såväl strukturella som individuella orsaker.

– Det strukturella kan du inte påverka själv. Det handlar om hur samhället ser ut, som lönenivåer, vad bostäder kostar och kollektivtrafik. Det individuella är det du själv styr över. Och ju bättre förutsättningar du har i form av pengar och kunskap desto större möjligheter har du att välja, säger Anders Kessling, direktör på Delmos.

Nästan 60 procent av befolkningen bor i dag i en kommun som är mer segregerad än vad genomsnittet för landet var 1990. Det betyder att segregation finns i varierande grad över hela riket, inte bara i storstadskommuner eller förorter.

– Skillnaderna i inkoms ökar och det är drivande i segregationen.

Enligt rapporten har utvecklingen bromsats under 2010-talet och segregationen minskat något. Men enligt Anders Kessling är det för tidigt för att tala om något trendbrott.

– Man ska se det här under långa tidsperioder. Segregationen påverkas av exempelvis konjunkturläget. Det vi ser är att antalet arbetade timmar ökat, framför allt bland de som har haft lägst inkomst, säger Anders Kessling.

– Ser vi från 1990 till i dag så är ökningen kraftig. Gör vi ingenting dras samhället isär ytterligare. Vi vill bidra med kunskap om hur det ser ut men också peka på möjligheter. Särskilt viktigt är arbete, utbildning och bostad.

I rapporten har Delmos delat in bostadsområden utifrån ett socioekonomiskt index baserat på ekonomisk standard, utbildningsgrad, ekonomiskt bistånd och arbetslöshet. Skillnaderna i möjligheter syns tydligt när de olika bostadsområdena jämförs. I områden med stora socioekonomiska utmaningar är 80 procent av bostäderna hyresrätter. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar är 89 procent av bostäderna ägande- eller bostadsrätter. Andelen förvärvsarbetande skiljer sig med 31 procentenheter mellan områdena.

Anders Kessling menar att kommunerna har en nyckelroll i arbetet mot segregation.

— Mycket av välfärdsproduktionen sker i kommunerna, exempelvis inom skolan och socialtjänsten. Kommunerna är också en kanal ut i lokalsamhället. Vi är gärna med och samverkar, men motorn måste vara kommunerna. Det är de som känner sina områden och har de stora resurserna.

 

Gustav Halth

Researcher & reporter

gh@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev