Integration & segregation
”Nej, vi behandlar inte kommuner som banker”
Migrationsverket har under året ökat kapaciteten kraftigt för att handlägga ansökningar om ersättning för asylsökande till kommunerna. Det har gett resultat och vi har väsentligt kortat handläggningstiderna.
Publicerad: 2 november 2017, 09:55
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Migrationsverket har under året ökat kapaciteten kraftigt för att handlägga ansökningar.” Foto: Dagens Samhälle
REPLIK ”Migrationsverket behandlar oss som en bank” skriver kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge och Vellinge. Men nej, Migrationsverket behandlar inte någon kommun som en bank. Vi arbetar med människor och vi ersätter kommuner för kostnader för att ta emot asylsökande och personer som har fått uppehållstillstånd.
Majoriteten av dessa ersättningar betalas ut utan ansökan. Vissa ersättningar – exempelvis sådana som rör skolgång och boende för ensamkommande barn – måste kommuner ansöka om. I sammanhanget är det värt att betona att det inte finns någon ”skuld” som vi ska betala utan vi ska pröva ansökningar om ersättning utifrån det regelverk vi har att följa.
Förra året betalade vi ut 32,6 miljarder kronor i ersättning för nyanlända och asylsökande till kommunerna. Under årets första nio månader i år har kommunerna fått 26,4 miljarder kronor i ersättning. Hittills i år har Kävlinge kommun fått över 48 miljoner kronor och till Vellinge har vi under året betalat ut 65 miljoner kronor. Migrationsverket har under året ökat kapaciteten kraftigt för att handlägga ansökningar. Det har gett resultat och vi har väsentligt kortat handläggningstiderna.
När det gäller anvisning av nyanlända enligt bosättningslagen ligger ansvaret för att ordna boende på kommunerna. Regeringen fattar beslut om hur många nyanlända varje län ska ta emot, varefter länsstyrelserna fastställer hur många respektive kommun ska ta emot. Hänsyn tas till bland annat kommunens totala mottagande, arbetsmarknad och befolkningsmängd.
Syftet med lagen är att alla landets kommuner ska ta ett gemensamt ansvar för att ta emot personer med uppehållstillstånd. Om en kommun inte tar sitt ansvar är det en annan kommun, nämligen den där personerna bor, som fortsatt får behålla ansvaret. Konsekvenserna blir att den enskilda individen hamnar i kläm när kommuner inte tar sitt ansvar att låta personer påbörja sitt nya liv i Sverige.
Vi kan konstatera att merparten av landets kommuner – trots bostadsbrist – har klarat att ta emot nyanlända enligt 2016 och 2017 års anvisningar.
Hösten 2015 tog Sverige emot 133 000 asylsökande. Det krävdes – och krävs – fortfarande stora ansträngningar av Sveriges kommuner som av Migrationsverket, för att kunna ta emot dessa personer på bästa sätt.
Veronika Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.