Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Låt kommunerna hjälpa varandra med integration

Ge större kommuner tid att bygga bostäder, medan mindre kommuner utbildar nyanlända i bristyrken. En sådan samverkan kan bli det framgångsrika integrationsarbete som krävs, skriver Dan Gaversjö, integrationsstrateg med mångårig erfarenhet av arbete i utanförskapsområden.

Publicerad: 1 december 2016, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Låt utbildningskommuner rusta de nyanlända med kunskap medan tillväxtkommuner rustar med bostäder.

Foto: Bengt Nilsson/Pontus Lundahl/Fredrik Sandberg/TT


Ämnen i artikeln:

BostadsbyggandeUtanförskapBostadsbristenKommunerUtbildning

Drygt åtta av tio kommuner har bostadsbrist. Allra längst är bostadskön i de tre storstäderna och i tillväxtkommuner som exempelvis Kungsbacka och Gävle. Alternativa bostadsmarknader växer fram med olovlig andrahandsuthyrning, ockerhyror och kriminella som profiterar på utanförskapet.

Ebo-lagen, som ger nyanlända rätt att bosätta sig var de vill mot ersättning från staten, medför att allt fler bosätter sig hos släktingar eller vänner i segregerade förorter – och det delade samhället förstärks.

Enligt den nya bosättningslagen ska tillväxtkommuner ta emot en större andel nyanlända, eftersom de har en större och mer varierad arbetsmarknad än små kommuner. Det är en vällovlig tanke, men bostadsbristen och kommunernas utdragna hantering av planer och byggande gör det i praktiken omöjligt att genomföra.

Nästa år ska drygt 100 000 människor med uppehållstillstånd fördelas mellan kommunerna, året därpå ännu fler. Boendelösningarna som krystas fram är ofta dåliga. Exempel finns på skolsalar och ettor som gjorts om till bostäder åt stora familjer. Eller som i Jönköping där nyanlända tvingas bo i en ombyggd bilhall.

I 20 år har jag arbetat i och för förorter och tagit djupt intryck av människor från utanförskapsområden. Jag har mött alltför många driftiga och ihärdiga överlevare, vilkas förhoppningar grusats av att de inte tar sig in på arbetsmarknaden och därför har svårt att kvalificera sig för en egen bostad.

Det senaste året har jag för Sabos räkning besökt bostadsbolag i hela landet och fått en samlad bild av de olika förutsättningar som nyanlända människor och deras kommuner har.

I mindre kommuner finns ofta ett demografiskt överlevnadsfokus som kräver både nytänkande och samlad handlingskraft. Det präglas av trygghet, närhet och social kontroll i dess bästa bemärkelse, ofta knutet till idéburna organisationer.

I jämtländska Åre, i Lövånger utanför Skellefteå och i dalsländska Mellerud jobbar frivilligorganisationer proffsigt, medmänskligt och engagerat med nyanländas språkutbildning, idrotts- och kulturaktiviteter och stöd in på den lokala arbetsmarknaden.

En grundbult i inkluderingsarbetet är att rusta nyanlända medborgare, oavsett var de hamnar, för den arbets- och bostadsmarknad som finns – och att börja med att investera i en utbildning som faktiskt ger arbete.

Det är dags att bli konstruktiv och göra en tydlig plan för hur vi får till en realistisk och varaktig lösning på den integrationsinfarkt som hotar.

Den modell som föreslås är att tillväxtkommuner, precis som nu, anvisas ett antal nyanlända medborgare. Dessa tillväxtkommuner tecknar avtal med utbildningskommuner – mindre kommuner med bättre tillgång på boende – som ombesörjer de nyanländas första 2–3 år i Sverige. Boendena är till viss del samma som Migrationsverket nu säger upp på bred front.

De mindre kommunerna får ekonomisk ersättning från staten för fortsatt uppehälle och utbildning av nyanlända medborgare. När de nyanlända är klara med sin språk- och yrkesutbildning flyttar de hem till den först anvisade tillväxtkommunen, där de är folkbokförda. Där ska det finnas en garanterad bostad att flytta in i och en utpekad arbetsplats för var och en.

Samarbetsavtalet i korthet

■ Medborgare med nya uppehålls­tillstånd blir folkbokförda enligt bosättningslagen i en anvisad tillväxtkommun.
■ Ett samarbetsavtal skrivs mellan tillväxtkommunen och en mottagande utbildningskommun om utbildning i genomsnitt 2–3 år. 
■ Alla statliga stöd följer med den nyanlände till utbildningskommunen, ungefär som skolpengen.
■ Utbildningskommunen tillhandahåller en utbildning inom ett bristyrke och ordnar en tillfällig bostad under studietiden. 
■ När utbildningen är klar förbinder sig tillväxtkommunen att erbjuda både bostad och arbete inom något av de bristyrken som matchar de nya kommuninvånarnas utbildning. 
■ Om en nyanländ vill bo kvar i utbildningskommunen bryts tillväxtkommunens förpliktelser.

Det behövs 40 000 nya byggnadsarbetare för att klara 710 000 nya bostäder fram till 2025. Framtida infrastruktursatsningar kräver också mer personal, liksom vård och omsorg. Det är endast med nyanlända medborgare som det är möjligt att klara detta. Snabb språk- och yrkesutbildning anpassad till bristyrken är helt avgörande för Sveriges fortlevnad som välfärdsnation.

Genom samverkansavtalet kan kommuner dra fördel av varandras olikheter för att nå tillväxt. De mindre jobbar redan i dag framgångsrikt och strukturerat med det lokala näringslivet och idéburna organisationer. Låt dem fortsätta att göra det som de är bäst i klassen på. Som utbildningskommun får de statlig ersättning för att bygga upp en strukturerad och yrkesanpassad utbildningsnäring.

Tillväxtkommunerna får möjlighet att stadsplanera och bygga ikapp sitt bostadsbehov. När bostäderna är klara får de tillbaka språk- och yrkesutbildade medborgare som matchar just de yrken som kommunerna har störst behov av.

Incitamentet för de hemflyttande kommuninvånarna är garanterat arbete och bostad. Därigenom ökar även tillväxtkommunernas möjligheter att skapa socialt hållbara och jämlika livsmiljöer.

Å andra sidan står dörren alltid öppen för de nyanlända som rotat sig i de mindre utbildningskommunerna. Förutsatt att de hittar ett stadigvarande arbete där.

Så kan kommunernas olika förutsättningar användas för allas bästa!

Dan Gaversjö, integrationsstrateg och konsult

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News