Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Krafttag krävs mot akuta tolkbristen

Det råder en nästintill akut brist på kvalificerade tolkar i Sverige. En av de viktigaste förklaringarna till bristen är en ålderstigen arvodesutveckling och hårt konkurrensutsatta upphandlingsförfaranden. Nu måste en ny modell för tolktaxor arbetas fram.

Publicerad: 12 augusti 2014, 12:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FlyktingmottagandeUpphandlingskriterier

På senare tid har frågorna kring bristen på kompetenta tolkar, inte minst auktoriserade tolkar och med specialkompetens inom såväl rätts- som sjukvårdstolkning, aktualiserats i allt fler sammanhang. Å ena sidan utbildas ett otillräckligt antal tolkar och å andra sidan är det för få tolkar - och i för få språk – som blir auktoriserade av Kammarkollegiet.

Dessa två förhållanden i kombination med ett ständigt kraftigt ökat behov av tolkar i alltfler språk runtom i hela Sverige, och av samtliga beställargrupper, ställer problematiken på sin spets.

Vid tolkuppdrag för bland annat domstolar, polismyndigheter, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och advokater arvoderas tolkarna på basis av Domstolsverkets tolktaxa (DV-taxan), alternativt lite justerade varianter av densamma.

För kommuner och landsting har en motsvarande reglerad tolktaxa inte funnits. En följd av detta har blivit att arvodesutvecklingen här på senare år i bästa fall i princip stått helt stilla, och i vissa fall även sjunkit, i samband med hårt konkurrensutsatta upphandlingsförfaranden där priset varit den överlägset viktigaste parametern.

Konsekvensen har i slutändan betytt att tolkarna, även de auktoriserade tolkarna med specialkompetens i sjukvårdstolkning, hellre tar bättre arvoderade statliga tolkuppdrag och allt oftare prioriterar dessa framför uppdrag för landsting och kommuner.

På Språkservice Sverige tycker vi att det är ett mycket glädjande tecken att ett par landsting (Stockholms läns landsting samt nu senast landstinget i Sörmland) utgår från den så kallade DV-taxan som fast arvoderingsmodell i samband med de senaste upphandlingarna. Äntligen börjar sjukvårdstolkning tillerkännas den status och vikt den rätteligen bör ha eftersom liv och hälsa står på spel.

Det som däremot både här och kanske ännu mer i ett par andra statliga upphandlingar på sistone komplicerar bilden är att man åberopar DV-taxan i upphandlingen men med ett mer eller mindre stort antal inskränkningar i densamma, vilket i slutändan gör att det blir som upplagt för missförstånd mellan alla olika inblandade parter.

Vi kan från vår horisont se att det vore önskvärt att man från upphandlande landstings eller kommuns (liksom myndigheters) sida redan innan man går ut med en upphandling, politiskt eller på annat sätt i hela organisationen förankrar den avsevärt högre, med den rättmätiga kostnad det innebär för tolktjänsterna i samband med att man stipulerar en fast tolkarvodestaxa i nivå med DV-taxan.

Från Språkservice Sverige AB:s sida har vi sedan en längre tid tillbaka på olika sätt och i olika kontakter i stället propagerat för en SKL tolktaxa, där såväl landsting som kommuner inbegrips: ett fast stipulerat rikstäckande tolkarvode läggs in som skall-krav i respektive upphandlingar.

Fördelen med en egen SKL tolktaxa är att det blir lättare att motivera kommuner och landsting att acceptera en tolktaxa som direkt berör och tydligt åsyftar den egna verksamheten och inte Domstolsverkets tolktaxa som även rent namnmässigt känns främmande för kommunal- och landstingsverksamhet.

Vi tycker också att det är viktigt att kommunerna fås med på detta tåg, det vill säga att även de inkluderas i denna fast stipulerade högre arvodering av tolkarna, för att inte hamna på efterkälken och i framtiden få allt svårare att få kompetenta tolkar till sina uppdrag.

Med en mer enhetlig tolktaxa på motsvarande nivåer som DV-taxan kan både landsting och kommuner på ett bättre sätt konkurrera om de mest kompetenta tolkarna – och samtidigt höja statusen på yrket, och inte minst den auktoriserade sjukvårdstolkens - vilket generellt skulle gagna tolktillgången i hela Sverige.

Pirkko T. Kyllönen, vd Språkservice Sverige AB

Magnus Franzén, marknadschef Språkservice Sverige AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News