Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

”Konflikten i Afghanistan drabbar inte alla i landet”

Juristen Per Holfve har rätt i att Migrationsverket har ansvar för att bedöma och dra slutsatser av säkerhetsläget i Afghanistan. Men det ansvaret är reglerat och ligger inte hos en enskild person. Att kalla denna demokratiskt beslutade ansvarsfördelning för bortförklaring, bara för att man inte håller med om slutsatserna, är att göra det enkelt för sig i debatten.

Publicerad: 15 augusti 2017, 11:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet”.

Foto: Christine Olsson, TT / Migrationsverket


Ämnen i artikeln:

EnsamkommandeAsylsökandeMigrationsverketFlyktingpolitikUtvisningshotade afghanerna

REPLIK Vi börjar med säkerhetsläget i Afghanistan. Givetvis är det Migrationsverket som har ansvaret för att göra bedömningar och dra slutsatser av säkerhetsläget. Och det gör vi. Säkerhetsläget i Afghanistan bedömer vi som mycket allvarligt. Det är också därför som 83 procent av alla afghanska barn utan vårdnadshavare, det som ofta kallas ensamkommande barn, i år fått skydd genom uppehållstillstånd i Sverige.

Samtidigt har vi gjort bedömningen att det fortfarande finns stora skillnader i säkerhetsläget mellan olika delar av Afghanistan. Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som krävs för att alla som kommer därifrån har rätt att stanna i Sverige.

Det är inte konstigt att den här frågan berör. Skillnaden mellan Afghanistan och Sverige är stor men asylrätten är avsedd att ge människor skydd utifrån det som slås fast i vår lagstiftning.

Migrationsverket följer därför säkerhetsläget i Afghanistan kontinuerligt och det är klart att läget i landet är allvarligt och det har försämrats det sista året. Men fortfarande bedömer vi alla asylansökningar individuellt och utgår ifrån den enskildes skyddsbehov. Precis som det är reglerat i lagar och förordningar. Vi gör en bedömning och fattar beslut därefter.

Om man sedan anser att vi gör en felaktig bedömning kan man i varje fall överklaga till svensk domstol som gör en självständig bedömning.

När vi nu hör röster höjas om amnesti är det viktigt att återigen påminna om det system vi har i Sverige. Om man anser att det är påkallat med en åtgärd som går utöver myndigheters och domstolars bedömning så ligger det utanför Migrationsverkets mandat och kräver lagstiftning. Det kan då till exempel röra sig om en allmän amnesti för en viss grupp eller det faktum att vi inte längre ska tillämpa interflyktsalternativet (att det finns områden i hemlandet där det går att leva).

När det kommer nya uppgifter kring säkerhetsläget så uppdaterar vi de relevanta delarna i exempelvis ett rättsligt ställningstagande. De uppdateringarna handlar oftast om specifika delar av situationen i ett land och är oftast inte ett generellt omdöme om ett helt lands totala säkerhetsläge.

Det är vårt uppdrag och vårt ansvar. Och det fullföljer Migrationsverket.

I en demokrati samlas inte all offentlig makt hos en person utan fördelas mellan lagstiftare och rättstillämpare – ett faktum som lyftes bara för några dagar sedan på den här tidningens debattsida. Det innebär att politiker ansvarar för lagstiftningen, myndigheter för tillämpningen av lagen och att domstolar säkerställer att myndigheternas bedömningar är korrekta. Att påpeka den grundläggande ansvarsfördelningen i samhället är inte en bortförklaring utan fakta.

Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News