Jo, svenska åsiktskorridoren är för trång

REPLIK. Matematikstudenten Daniel Ahlsén skriver en replik på min debattartikel i Dagens Samhälle. Min text handlar om Sveriges extrema asylpolitik, där vi ger uppehållstillstånd till flest asylsökande inom EU, både per capita och reella tal. Förra året rörde det sig om 29 000 enligt Migrationsverket, vilket är mer än Tyskland som har åtta gånger så stor befolkning, och därmed ett helt annat skatteunderlag.

Min text handlar också om att konsensus hos vår politiska och mediala elit om detta lett till ett näst intill totalitärt debattklimat i frågan på hemmaplan.

Ahlsén menar att det är ”djupt ironiskt” att jag inte skulle tala om den faktiska invandringspolitiken och att jag med några lösryckta exempel skulle dra den galna slutsatsen att yttrandefriheten är begränsad.

Repliken visar att Ahlsén inte förstått vad jag har skrivit, varken i denna text och inte heller i de debattartiklar som jag tidigare fått publicerade sedan 2007. Jag vill rekommendera honom att själv gå in på de nordiska ländernas migrationsverks hemsidor.

Om det inte skulle vara tillfyllest kunde han kanske bemöda sig att läsa min förra debattartikel från december förra året i Dagens Samhälle, där jag lyfter fram migrationsstatistik: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ska-sverige-bli-en-humanitaer-stormakt-7099

När det gäller hur yttrandefriheten successivt har begränsats i en trång åsiktskorridor, kan jag berätta för Ahlsén att jag har varit verksam journalist i 30 år. Jag har varit alltifrån nyhetsreporter på Sveriges Television till presschef på barnrättsorganisationen Bris, och har dagligen från skilda håll erfarit journalistikens villkor in på huden. Detta är också fallet med flera andra journalister som är kritiska mot invandringspolitiken och tillämpningen av utlänningslagen.

Men det handlar inte bara om journalistiken. Min medförfattare Karl-Olov Arnstberg och jag får dagligen mejl från yrkesverksamma inom skilda områden som bekräftar saken. Här nöjer jag mig med att citera ett mejl som kom till oss från en forskare häromdagen:

”Uppskattar ert arbete för det fria ordet, håller med om mycket av det ni säger. För egen del måste jag tyvärr hyckla ett tag till, känns sådär. Min arbetsplats domineras av aggressiva vänsteraktivister som inte drar sig för att mobba ut kollegor vid minsta antydan om ideologisk avvikelse.”

Hur totalt Daniel Ahlsén gått vilse i sin egen retorik visas av hans uppfattning att den som konstaterar att Sveriges flyktingpolitik är extrem därmed inte säger något om ”huruvida politiken är bra eller inte”. Jag ska gärna förtydliga: Det är svårt att tycka att det är bra att mer än 90 % av dem som söker asyl gör sig av med sina identitetshandlingar, svårt att tycka att det är bra att bara ungefär 50 procent av utomeuropeiska invandrare försörjer sig själva (det krävs 80% för att upprätthålla välfärden), det är svårt att tycka att det är bra att det just nu sitter 11.000 kvar på flyktingförläggningarna därför att det inte finns bostäder.

Det är en siffra som snabbt kommer att stiga. Det är svårt att tycka att det är bra att asylkostnaderna rasat så i höjden att statsministern tvingas konstatera att vi framöver inte kommer att kunna satsa på välfärden, utan det handlar om finansiera flyktingmottagandet, som ju bara är en delsumma av asyl- och anhöriginvandringens totala kostnader.

Gunnar Sandelin, socionom och journalist