Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Integration & segregation

Förbud mot hijab i vården är inte rasism

Ett sekulärt samhälle kan inte anpassa sig efter religiösa vidskepelser som förs fram av konservativa religiösa muslimer, skriver Johannes Regell och Alexandra Isaksson som sitter i Västerviks kommunfullmäktige för Socialisterna - Välfärdspartiet.

Publicerad: 13 oktober 2014, 09:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Samhället förlorar när det anpassar sig efter vidskepelser, hävdar debattörerna.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadArbetsmiljöPatientsäkerhet

REPLIK. I Dagens Samhälle (10/10) skriver Magda Rasmusson och Sandra Fogelberg (Grön Ungdom) en debattartikel om muslimsk huvudduk (hijab) i vården. De båda artikelförfattarna menar att muslimska kvinnor hindras att arbeta i vården på grund av att hijab med långärmade tröjor inte tillåts. Detta menar de är ”rasistiskt”. I antirasismens och feminismens namn kräver de såldes att reglerna måste ändras. Detta för att ”bygga ett samhälle för alla”.

Lika god som ambitionen om ett ”samhälle för alla” är, lika många frågetecken tycker vi att artikelförfattarnas resonemang ställer. Är det inte den religiösa föreställningen att en kvinnas hår är något som måste döljas för män som faktiskt hindrar de muslimska kvinnorna? Inom vården i Sverige finns det många hårt arbetande kvinnor med muslimsk tro. De har uppenbarligen varken hindrats av vårdens regler eller av religiösa vanföreställningar.

Det är nog sant att hygien och patientsäkerhet är förenligt med religiös klädsel. Denna teknikalitet är dock inte frågans kärna. Istället handlar det just om huruvida vi skall ha ett samhälle för alla eller inte. En grundförutsättning för att samhället ska kunna vara för alla är att våra offentliga inrättningar, inte minst välfärdssektorer hålls religiöst och politiskt neutrala.

Religionsfriheten handlar inte bara om att alla har rätt att tro på vad man vill utan lika mycket om att alla har rätt att slippa ta del av andras tro. Tro skall vara en privatsak, inte en samhällsangelägenhet. Detta kallas sekularism och är något vi i arbetarrörelsen kämpat hårt för att uppnå. Det är av samma orsak skolavslutningar inte bör hållas i kyrkan – skolan skall inte vara religiös. Därför har vi idag religionskunskap istället för kristendomskunskap.

Vidare måste man också fråga sig om det verkligen är rasism det handlar om. Om artikelförfattarna skulle få för sig att en skapare förbjuder dem att visa sitt hår för män och därmed skulle ”hindras” från att arbeta i vården – skulle ni vara utsatta för rasism då?

Den konservativa och nationalistiska högerns hets mot muslimer måste givetvis bekämpas. Vi ställer oss frågande till om det är rätt att göra det genom att backa från sekulariseringens och religionsfrihetens principer.

Lika stora motståndare som den konservativa högernationalismen är till ett jämlikt samhälle för alla, lika stor är den konservativa religiösa högern bland muslimer. Denna islamist-höger vill göra sig till alla muslimers företrädare och genom att backa inför deras idéer går Rasmusson/Fogelberg dem till mötes.

Borde inte vi som verkligen önskar se ett samhälle för alla istället kämpa för detta genom att inte backa för de hinder som konservativa tankesystem reser för medborgare i vårt land – oavsett om det sker genom religion eller nationalism?

Utbildning, arbete och bostad bör betraktas som en mänsklig rättighet i ett samhälle för alla. Likaså rätten till tro och att slippa andras tro. Därför ska också alla som vill bära religiösa symboler ha rätt att gör det – i sitt privatliv. Men när den egna tron sätter käppar i hjulet för den egna försörjningen då förlorar ”samhället för alla” när det anpassar sig efter vidskepelserna.

Johannes Regell, elektriker, sitter i Västerviks kommunfullmäktige för Socialisterna – Välfärdspartiet

Alexandra Isaksson, sjuksköterska, sitter i Västerviks kommunfullmäktige för Socialisterna – Välfärdspartiet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News