Finns inga lediga bostäder i Södertälje heller

”Ska man tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar” är en fråga som jag ofta får, och som nu även regeringen börjat få.

Redan i den frågan blir det fel. Ordet ”tvinga” tyder på en belastning eller något du inte vill ha men får ändå. Om man istället frågar ”Ska vi i Sverige ha ett solidariskt ansvarstagande för flyktingmottagandet?” vet jag inte om svaret skulle bli annorlunda men sättet vi talar om människor skulle vara betydligt mänskligare. Jag tycker att alla Sveriges kommuner ska ta emot flyktingar. Jag tycker att det är självklart att hela Sverige hjälps åt.

Att kommuner i vårt land säger nej och har rätt att göra det är för mig svårt att förstå. Många nyanlända upplever sin lyckligaste dag på länge när beskedet om uppehållstillståndet kommer, men blir trots det inte mottagna i någon kommun. Just nu sitter 11 000 människor fast på anläggningsboenden istället för att starta vägen till utbildning och jobb någonstans i Sverige. Det gör bilden av det öppna, ansvarstagande och generösa land vi säger att vi är lite solkig.

Sverige är ett rikt land. Vi har ett generöst humanitärt flyktingmottagande. Vi kan vara en förebild i världen som visar att det är rätt rent humanitärt men också bra för Sveriges framtid. Det finns också ett brett politiskt och folkligt stöd för detta men för att det ska upprätthållas behövs den trygga vetskapen om att välfärdssamhället kan bära oss alla, att vi inte ställer grupper mot varandra. Det i sin tur ställer krav på ordning och reda och att vi hjälps åt. Allihop.

Kommuner som säger nej när Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen hör av sig skyller på allt möjligt, ofta på bostäder. Det finns inga säger de. Det märkligaste exemplet är Danderyd, som skyller på befolkningstäthet trots att de tar emot en bråkdel av det antal som Sveriges mest tätbefolkade kommun, Sundbyberg, tar emot. Att sälja ut sina hyresrätter för att slippa ta ansvar har regeringen låtit kommuner komma undan med. Det finns inte lediga bostäder i Södertälje heller, men med dagens ordning för flyktingmottagande bor folk inneboende och flyttar runt i några av våra fattigaste områden.

Det beror på EBO-lagen. Har du en adress att uppge någonstans i Sverige när du kommer som asylsökande så får du bo där. Många väljer att göra så. Man tänker att trångboddheten och den höga fjärdehandshyran bara är tillfällig för några veckor. Men ofta blir du fast på den absolut lägsta botten av svensk bostadsmarknad, med en boendestandard som vi inte sett i vårt land på decennier.

Med detta har vi levt i Södertälje sedan åren efter Irakkriget. Vi har gjort vårt bästa. Fantastiska resultat görs i våra skolor. Men vårt ansvar blir för stort. Andra kommuner – som har stängt dörren – måste ta vid.

Den ordning som vi har i dag är inte bra för någon. Jag är förvånad över att migrationsministern fallit in i detta med att det saknas bostäder. Menar han att de 11 000 som sitter fast i anläggningsboenden skulle vänta på att nya bostäder byggs i Sverige? Bortsett från det, skulle nyanlända som inte fått möjlighet till arbete och egen försörjning kunna köpa eller hyra en av de nya bostäderna?

Det som behövs är ansvarstagande och en medveten strategi från regeringen med målet att detta ska gå bra. Det handlar om att upplåta bostäder till flyktingar i Sveriges alla kommuner och låta våra nyanlända få en bra start, vilket inte utanförskapsområden och lång tid i anläggningsboenden är.

En kommun ska inte förväntas ta emot över 2 000 flyktingar ett år samtidigt som en annan i samma storlek säger att de inte kan ta emot några. Det är inte värdigt Sverige. Vi kan bättre, men vi måste hjälpas åt. Det handlar om vilket Sverige vi vill ha.

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande (S) Södertälje kommun