Integration & segregation
”Delad föräldraförsäkring är en ofrihetsreform”
Föräldraledigheten är till för barnen. Att tro att en så kallad individualiserad föräldraförsäkring – där staten delat upp dagarna mellan föräldrarna – skulle lösa arbetsmarknadsproblem är naivt och bygger på en övertro på den politiska makten.
Publicerad: 31 oktober 2016, 12:02
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det som kallas individualiserad föräldraförsäkring är, enligt debattören, ett nyspråk för något som i själva verket är motsatsen till en individualisering.
REPLIK Moderatkvinnornas (MQs ) styrelseledamöter skriver i sitt debattinlägg att föräldraförsäkringen bör individualiseras fullt ut, bland annat för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikesfödda kvinnor.
Jag är starkt emot en sådan reform.
Föreställningen att integration främjas genom att ta ifrån människor individuell beslutanderätt är ytlig och naiv.
Det som har kommit att kallas individualiserad föräldraförsäkring är dessutom ett nyspråk för något som i själva verket är motsatsen till en individualisering. Det är nämligen ett förstatligande av beslutet om föräldraförsäkringen. Staten går in och bestämmer över individerna hur föräldraförsäkringen ska fördelas istället för att individerna – föräldrarna – som får anses ligga närmast verkligheten och sina barn själva bestämmer.
Vi har i dag en individualisering som innebär att individerna kan bestämma om att överlåta föräldraledigheten. Det har sin utgångspunkt i att föräldraledigheten är till för barnen och för föräldrarna. Inte ett medel för staten att styra över familjer.
Att framställa ett förstatligande av beslut över skattepengar – de skattepengar som finansierar föräldraförsäkringen – som en individualisering är fel.
Att påstå att föräldraförsäkringen individualiseras genom att den frigörs från individernas vilja är ett falskt språkbruk.
Att tro att det är något modernt eller spännande att staten tar över individers anpassning till sin vardag och sina förutsättningar är förmätet och bygger på en övertro på den politiska makten.
Att tro att alla är stöpta i lika form och ska styras över av staten på samma sätt är det mest gamla som finns i svensk välfärdspolitik.
Att bortse från att det är barnen som föräldraledigheten är till för är en återgång till Myrdalstänkande.
När Moderatkvinnornas styrelse anser att föräldrarna ska förlora friheten att bestämma över sin vardag till förmån för uppfattningen att staten vet bättre, och i det här fallet tron att Moderatkvinnornas styrelse vet bättre än mammorna och papporna, är det vare sig någon frihetsreform eller jämställdhetsreform. Det är en ofrihetsreform som avindividualiserar beslut och ansvar samt tar frihet från individer, föräldrar och familjer.
Välfärden blir inte större för att staten bestämmer mer. Valfriheten blir inte större för att andra bestämmer över oss. Den blir större och bättre när medborgare inte längre behandlas som undersåtar utan som just fria medborgare som bestämmer över sin vardag. Det gäller i allra högsta grad i frågan om vem som bestämmer över familjen.
Isabella Hökmark, riksdagsledamot (M)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.