C: ”Missuppfattning att vi vill sänka folks löner”

REPLIK. I artikeln Borgerligt löneexperiment riskerar att slå fel skriver Nima Sanandaji, Erik Sjölander och Leif Svensson skriver om behovet av att bygga ut lärlingsutbildningarna för att fler nyanlända ska komma i arbete. Centerpartiets förslag om ingångsjobb är de däremot skeptiska till.

När det gäller lärlingsutbildningarna instämmer vi fullt ut. Lärlingsutbildningar har visat sig ge effekt på arbetslösheten, inte minst i Tyskland och Österrike. Det är en modell som vi i Sverige bör ta efter. Vi måste satsa på att bygga ut lärlingsutbildningarna.

Det är också därför vi i Centerpartiet har lagt fram flera förslag för att göra det lättare att lära på jobbet. Redan i våras presenterade vi en ny jobbpakt med småföretagarna, där vi föreslog att YA-jobben ska breddas till att även inkludera företag som inte har kollektivavtal. Cirka 180 000 företag utan kollektivavtal utesluts i dag från lärlingsjobben.

Vi föreslog då också att dessa lärlingsjobb inte bara ska gälla för unga, utan även nyanlända och långtidsarbetslösa.

Centerpartiets förslag blir snart verklighet. Efter höstens blocköverskridande uppgörelse om flyktingpolitiken kommer riksdagen besluta att inkludera företag utan kollektivavtal i lärlingsjobben.

Men för att lärlingsjobben ska ge effekt krävs också att företagen är delaktiga. Har man inte med näringslivet på tåget kommer de inte att anställa i den utsträckning som behövs. I de länder där lärlingsjobben varit framgångsrika har företagen varit löpande involverade i processen, i regel genom handelskammare där företagen finns representerade regionalt och lokalt.

Centerpartiet vill därför införa lärlingsråd, som består av representanter från handelskammare, näringsliv, fackförbund och kommuner.

Dessa råd ska i nära samverkan med företagen utforma utbildningarna så att de blir relevanta, håller hög kvalitet och har uppdaterade metoder och utrustning.

I vår senaste skuggbudget skjuter vi till 50 miljoner till lärlingsråd. Därtill lägger vi resurser på fler platser inom yrkeshögskolan och yrkesvux.

Dessa satsningar utesluter dock inte andra åtgärder. Det krävs en bred palett av effektiva vägar in på arbetsmarknaden för att klara den jobbutmaning som de stora flyktingströmmarna innebär.

Exemplet Tyskland har visat att det inte är en åtgärd, utan kombinationen av flera olika satsningar, som har haft effekt på arbetslösheten bland ungdomar och nyanlända.

Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är bland de största i EU. Samtidigt har vi lägst andel enkla jobb och högst lägstalöner i unionen. Vi tror att det finns ett samband. Därför är vi övertygade om, i likhet med en rad myndigheter och expertorgan, att det behövs fler enkla jobb med lägre ingångslön för att nyanlända ska få in en fot.

Även ingångsjobben handlar om att lära på jobbet, så det finns en tydlig likhet här med lärlingsjobben.

En missuppfattning är att vi vill sänka folks löner. Det stämmer inte. De vi pratar om har ingen lön. Vårt förslag syftar till att ge dem ett jobb och en lön, i stället för som i dag fastna i arbetslöshet och bidragsberoende.

Det handlar alltså om en inkomstökning, inte om en lönesänkning. Att lägre ingångslöner skulle pressa ned lönerna bland övriga löntagargrupper stämmer inte heller. Finanspolitiska rådet har varit väldigt tydligt med att förslaget inte skapar sådana effekter.

Centerpartiet har en lång rad förslag för att skapa flera jobb, inte minst för nyanlända.

Det handlar bland annat om att slopa arbetsgivaravgiften för den första anställda, uppdatera de stelbenta turordningsreglerna, införa jobbfixarpeng, engagera civilsamhället, sätta in tidigare språkinlärning, skapa möjlighet att jobba från dag ett och utöka samhällsorienteringen. 

Utbildning och lärlingsjobb behövs. Där är vi överens. Men ingångsjobb för nyanlända behövs också.

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson (C), Västernorrland