”Att gå till badhuset utan att vara rädd en rättighet”

REPLIK. Jag har läst debatten kring särskilda badtider för kvinnor i Botkyrka och vill gärna ge min syn på saken. Jag har läst vad Shakhlo Altiera, Sakine Madon och Jimmy Baker skrivit och ställer mig inte på någon av debattörernas sida. Jag har en helt egen uppfattning i den del av frågan som jag tycker handlar om jämlikhet.

Om simhallen har möjlighet att erbjuda särskilda tider för kvinnobad tycker jag att det är jättebra. Kvinnor som inte skulle kunna gå till simhallen annars, på grund av sin kultur eller religion (som inte tillåter dem att bada tillsammans med män), får möjlighet att lära sig simma och lära känna nya människor i en underbar miljö. Jag kan även tänka mig att kvinnor, oavsett kulturell bakgrund, som är eller varit våldsutsatta av män, haft bröstcancer eller av någon anledning har en negativ kroppsbild, med glädje går till ett badhus om det bara är kvinnor där.

Jag ser det i första hand som en jämlikhetsfråga. Att vi alla; oavsett kön, bakgrund, förmågor, ålder eller samhällsklass ska ges samma förutsättningar, bland annat till en rik fritid. Vissa simhallar erbjuder särskilda badtider för personer med funktionsnedsättningar. Det brukar också finnas särskilda tider för barn, då lek och bus är tillåtet i stora bassängen. Tävlingssimmarna har sina träningstider i hallen och jag ser inga hinder för att även kvinnor ska ha möjlighet till egen badtid.

Ska de få ta med sig sina barn? Självklart! Bidrar det till en ökad könssegregation i samhället? Det har jag svårt att tro. Att samhället gör skillnad på pojkar och flickor, kvinnor och män, det ser vi ständigt. Till exempel hur politiker och föreningar fördelar resurser inom idrott och fritid till pojkar och flickor.

Får idrottande pojkar och flickor samma uppmärksamhet, lika mycket träningstid och lika mycket pengar? Satsas lika mycket på herr- och damlag? Det är en helt annan fråga, jag vet, men den speglar kanske ännu mer hur vi ser på kvinnor och män i Sverige i dag. Som att bäste manlige fotbollsspelaren belönas med en bil och bästa kvinnliga fotbollsspelaren får vara tacksam.

Nej, jag ska inte blanda äpplen och päron, men vi har ett stort problem att ta tag i. Vi har en lång väg att gå innan alla människor i Sverige är jämlika, innan vi ärligt kan säga att alla har samma rättigheter och samma värde.

Men en rättighet kan vara att få gå till ett badhus, utan rädsla och utan skam. En rättighet kan vara att få några timmar egen tid i en miljö som känns trygg, oavsett om man heter Svensson eller någonting annat.

Maria Bohlin, journalist och frilansskribent