Alla partier saknar politik för stärkt integration

Regeringen föreslår kunskapslyft och utbildningskontrakt. Men höjda socialavgifter för unga gör att sysselsättningen minskar med 1 700 utlandsfödda i år. När utbildningssatsningarna får effekt ökar sysselsättningen med 1 200 personer året efter. Sammantaget ger det en marginell ökning av utlandsföddas sysselsättning från 59,2 till 59,3 procent.

Av Allianspartierna har Folkpartiets förslag bäst räckvidd, eftersom de föreslår utökat senior-rut samt en mer modern arbetsrätt. Sysselsättningen bland utlandsfödda landar på 59,8 procent. Om de fyra partierna kan enas om sina respektive förslag om fri tillgång till komvux, YA-jobb för nyanlända, matchningsanställningar, utökad rut, förändrade turordningsregler, lärlingsanställningar och pilotprojekt för bättre arbetsförmedling blir integrationseffekten ännu något högre.

Sverigedemokraterna vill lösa integrationen med återindustrialisering. Men även om denna vore lika stor som i Tyskland skulle den bara omfatta 940 nya jobb per år i industrin och ytterligare 1 100 jobb i kringtjänster. Detta bidrar till 59 procents sysselsättning för utlandsfödda år 2016.

Det är uppenbart att riksdagspartiernas ovilja att i grunden reformera systemet befäster snarare än löser utanförskapet bland utlandsfödda.

Det finns tre skäl till att integrationspolitiken inte fungerar:

1. Svensk arbetsförmedling och vuxenutbildning är ineffektiv. Det räcker inte att tillföra mer resurser. Under lång tid har andelen upphandlad Svenska för invandare, SFI, legat konstant på 30 procent. Samtidigt har antalet deltagare mer än fördubblats. När Hermods övertog SFI i en mellansvensk kommun ökade antalet elever från 500 till 800, medan andelen som slutförde utbildningen steg från 61 till 81 procent. Samtidigt sjönk kostnaderna från elva till fem miljoner.

Detta med samma personal som tidigare. Exemplet visar att upphandling kan öka integrationskapaciteten, bidra till välfärdsvinster och högre avkastning på offentliga investeringar.

2. Bred jobbtillväxt förutsätter bättre företagsklimat. Skulle det lokala företagsklimatet förbättras till i nivå med de bästa kommunerna i Sverige kan upp till 275 000 nya jobb skapas, varav 50 000 till utomeuropeiskt födda. Allt ifrån bygglov, tillståndshantering och service till företagandet påverkar företagens tillväxtmöjligheter och jobbskapande. Därutöver behövs nationella reformer för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

3. Lönesubventioner är en återvändsgränd. Bara mellan 4 – 14 procent går vidare till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden efteråt. Resten hamnar i en rundgång av arbetslöshet och åtgärder. Istället krävs lägre ingångslöner för personer som saknar yrkeskvalifikationer.

Almega förespråkar dessutom skolplikt för nyanlända som inte slutfört grundskolan och uppbär offentlig försörjning. Detta då även enklare jobb kräver grundutbildning. Grundläggande vuxenutbildning bör inspireras av Australiens valfrihetssystem med specialutbildningar i läs- och skrivförståelse samt matematik, som medfört att över 60 procent av kortutbildade gått vidare i arbete.

Asyl- och flyktinginvandringen är en stor arbetskraftstillgång. Men det krävs mer genomgripande reformer för att potentialen ska tas tillvara fullt ut. Ovan nämnda förslag kan stärka integrationen med upp till 110 000 fler i arbete. När kommer politiken ikapp verkligheten och börjar reformera?

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega