Vi satsar för att stärka krisberedskapen

REPLIK. Björn Eriksson, ordförande i organisationen Säkerhetsbranschen, och Johan Färm, Vd på BRM Europe AB, påstår i en artikel i Dagens Samhälle 8 januari att kommunerna och landstingen inte gör något för att utveckla sin krisberedskap. Men så är det inte. Det pågår just nu flera satsningar för att stärka samhällhets beredskap inför kriser. Kommunerna och landstingen har en central roll i det arbetet.

En särskilt positiv satsning är den överenskommelse som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tecknat om hur staten ska ersätta kommunerna i deras utvecklingsarbete. I överenskommelsen finns bland annat en ersättning som ska stimulera kommunerna att öka sitt samarbete med andra aktörer, bland annat i näringslivet, vid övningar och i sin planering inför kriser. SKL och MSB arbetar samtidigt för att hitta en modell för hur länsstyrelserna på ett effektivt sätt kan följa upp det arbete som bedrivs.

SKL lägger också ner stor kraft på att få staten att ta ett samlat grepp kring sitt stöd till landstingen. Landstingen arbetar aktivt för att utveckla sin krisberedskap, men det statliga stödet har kraftigt försämras på senare år.

En annan viktig del är att utveckla krisberedskapen i offentligt upphandlade verksamheter. SKL har under ett par år fört diskussioner med MSB om att det behövs ett kunskapsstöd till kommuner och landsting om hur man ska ställa krav som säkerhetställer krisberedskap i upphandlad verksamhet. I december meddelade MSB att framtagandet av ett sådant stöd nu är ett prioriterat område.

Det stämmer att krisberedskapen behöver utvecklas. Men mycket sker alltså redan. Därför är det olyckligt att Björn Eriksson och Johan Färm försöker ge sken av något annat.

Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting