Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Vi mår som vi bygger

Mer än var tredje kvinna i Sverige är rädd för att gå ut ensam, visar siffror ur den nationella folkhälsoenkäten. Utformningen av vår bostadsmiljö skapar trygghet och stimulerar till ett fysiskt aktivt och friskare liv.

Publicerad: 14 juni 2011, 08:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Samhällsplanering

Forskning visar entydigt på vikten av att folkhälsofrågor beaktas vid beslut kring hur samhället ska planeras och utvecklas, bland annat när det gäller vägar, cykelvägar, bostäder och parker. Forskning visar att människor som bor i promenadvänliga områden är mer fysiskt aktiva och har lägre risk för fetma. Människor som har god tillgång till anläggningar och platser för fysisk aktivitet är mer benägna att motionera. Livskvaliteten är högre och risken för förtida dödlighet är lägre bland dem som bor nära grönområden, än bland dem som bor långt ifrån. Och våra samhällskostnader enbart för bristande fysisk aktivitet är stora. Lågt räknat beräknas de till 6 miljarder årligen i Sverige. En stor del skulle kunna förebyggas, bland annat genom en miljö som stimulerar fysisk aktivitet.

En samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet och en god livskvalitet måste ta hänsyn till att människor är olika och har olika behov. Det gäller inte minst personer med funktionsnedsättning. En ny kunskapssammanställning från Statens folkhälsoinstitut visar att den byggda miljön har betydelse för den fysiska aktiviteten även bland personer med vissa funktionsnedsättningar. Detta är något som omfattar en stor del av befolkningen, var femte person har någon form av funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning möter ofta hinder för ett mer fysiskt aktivt liv. Bristande tillgänglighet i träningsanläggningar är ett exempel. Men även bristande tillgänglighet i annan byggd miljö spelar roll för möjligheten till vardagliga aktiviteter. Att gå på promenad eller besöka en vän kan innebära oöverstigliga svårigheter, på grund av exempelvis bristfällig gatu- och trottoarstandard eller en besvärlig trafikmiljö.

En livsmiljö som gynnar fysisk aktivitet i vardagen är ett bra exempel på hur sociala skillnader i hälsa kan minskas. Skillnaderna är tydliga vad gäller fysisk aktivitet mellan olika samhällsgrupper, det gäller inte minst personer med funktionsnedsättning. Här ligger stora utmaningar för samhällsbyggnadssektorn, men också för kommunerna som har stora möjligheter att stödja ett fysiskt aktivt liv bland alla medborgare. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet både främjar hälsa och förebygger sjukdomar.

Arbetet med att skapa miljöer för fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att främja hälsa och välbefinnande i hela befolkningen. Och det är möjligt att uppnå bland annat genom att:

• Förbättra promenadvänligheten genom noggrann skötsel av gång- och cykelbanor.
• Värna utbudet av service och affärer inom promenadavstånd från bostäder.
• Rusta upp och förnya lekplatser, förskole- och skolgårdar.
• Öka tillgänglighet, trygghet och förbättra kvaliteten på parker, grönstruktur och annan bostadsnära natur.

Statens folkhälsoinstitut har de senaste åren haft i uppdrag att starta ett långsiktigt arbete för att uppmärksamma den byggda miljöns betydelse för hälsan. Folkhälsoinstitutet har tagit fram vägledningar, checklistor och andra verktyg som stöd för kommunerna att kunna planera och bygga på ett sätt som främjar fysisk aktivitet. Dessa kan användas vid exempelvis nybyggnationer, bostadsförnyelse och översiktsplanering.

Folkhälsoinstitutet, White arkitekter och CMB, Centrum för Management i Byggsektorn har samlat samhällsbyggnadssektorns aktörer och forskare till dialog vid två tillfällen, i Göteborg och i Stockholm för att höja medvetenheten och kunskapen om sambanden mellan samhällsbyggande och folkhälsa. Det är en fruktsam dialog som utvecklats till insikten om att vi behöver ett samlat agerande, från idé till genomförande, när vi står inför stora infrastruktursatsningar och förnyelse av våra bostadsmiljöer. Denna insikt kommer att växa till en av de faktorer som ger störst positiv effekt för befolkningens hälsa.

Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut
Monica von Schmalensee, vd, White arkitekter AB
Bengt Christensen, vd, Centrum för Management i Byggsektorn, Chalmers

Sarah Wamala, Generaldirektör, Folkhälsoinstitutet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Samhällsplanering

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev