fredag24 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Vi kan inte enbart satsa på höghastighetsbanorna

Med nuvarande finansiering skulle höghastighetsbanorna tränga ut i stort sett alla andra viktiga investeringar eller så skulle man behöva bygga ut i en sådan långsam takt att inget blir klart under överskådlig tid, konstaterar Ingela Bendrot, vd på Nya Ostkustbanan.

Publicerad: 20 april 2018, 12:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

InfrastrukturinvesteringarJärnvägHöghastighetstågTransporter

Ska Sverige satsa på höghastighetsbanor? Hur snabbt ska tågen gå? Vad kostar det? Hur ska det betalas? När ska de stå klara? Många frågor måste besvaras. Därför är de samtal som regeringen nu bjudit in Alliansen och vänstern till viktiga, och blir intressanta att följa.

Sverige är ett land med långa avstånd, stora godsflöden och en förhållandevis liten men snabbt växande befolkning. Infrastruktur måste vara ett sammanhängande system för att fungera. Inte minst gäller detta järnvägen. Brister i en del av systemet skadar helheten. Ett tydligt sådant exempel är järnvägen mellan Gävle och Härnösand, ett 27 mil långt enkelspår som stryper flödet mellan norr och söder.  Här behövs satsningar för att godset på ett bra sätt ska kunna transporteras från norra Sverige vidare ut i världen, men också för att skapa en väsentligt större arbetsmarknadsregion.

Infrastruktur är dyrt och tar tid att färdigställa. Prioriteringar är viktiga. Det är därför den nationella infrastrukturplaneringen görs i en rullande 12-årsplan, det skapar förutsägbarhet och minskar ryckigheten. För att det ska fungera måste flera aspekter diskuteras samtidigt. Ett ensidigt fokus, exempel enbart höghastighetsbanor, löser inte problemen.

Med nuvarande finansiering skulle höghastighetsbanorna tränga ut i stort sett alla andra viktiga investeringar, eller så skulle man behöva bygga ut i en sådan långsam takt att inget blir klart under överskådlig tid. Halvfärdig infrastruktur är definitivt en dålig investering. Det är först när banorna kan användas som den fulla nyttan kommer fram.

Järnvägen är ett system där det viktigaste är bygga ut på ett klokt, genomtänkt och strategiskt sätt. Jag hoppas därför att de kommande samtalen skapar en gemensam nationell målbild för järnvägens utveckling. Det handlar om att svara på när, var och hur järnvägen ska byggas ut – men också ta en ordentlig diskussion om hur det ska finansieras. Det viktigaste är att hitta en ansvarsfull finansiering som möjliggör, inte hindrar, viktiga framtidsinvesteringar.

Sverige har inget att vinna på att under decennium efter decennium vänta på att viktiga delar av järnvägsnätet ska färdigställas. Transportbehoven finns här och nu och då är det viktigt att våga prioritera och vända varje sten i jakten på kostnadseffektiva lösningar. Framgången ligger i viljan att tänka framåt, tänka nytt och jobba brett och dra nytta av allt engagemang som finns runt om i landet.

Ingela Bendrot, vd Nya Ostkustbanan som arbetar för dubbelspår mellan Gävle och Härnösand

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev